Kraftigt ras på bilmarknaden

2025 12 01

Det blev en ordentlig tvärnit på fordonsmarknaden.

Det råder fortsatt osäkerheter på bilmarknaden och konjunkturen i den bredare ekonomin har fortfarande inte återhämtat sig.

Den svaga konjunkturen bedöms vara en bidragande anledning till att försäljningen av bilar rasade i november, framhåller branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Kraftigt ras

I november registrerades 21 016 nya personbilar, en minskning med 15 procent jämfört med samma månad förra året.

Två av tre nya personbilar i november var laddbara, varav 40 procent var elbilar och 25 procent laddhybrider. 

Hittills i år utgör andelen elbilar 36 procent av de nya bilarna och laddhybriderna står för 27 procent.

“Svag konjunktur”

Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden, menar att det är den svaga konjunkturen som ligger bakom det svala intresset på bilmarknaden.

– Personbilarnas nedgång i november beror på ett fortsatt svagt konjunkturläge, avvaktande kunder, samt leveransstörningar och förändringar i produktportföljen hos vissa märken, säger han.

Läs mer: Valuta störtdyker

Även lastbilar

November var även en tung månad när det kommer till lastbilar.

418 nya tunga lastbilar registrerades i november, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med samma månad i fjol. 

Under årets första elva månader har tunga lastbilar minskat med 5 procent. 

Andelen eldrivna tunga lastbilar uppgick till 10 procent i november och till 7 procent hittills i år. 

“Styrmedel behövs”

Även försäljningen av lätta lastbilar minskar med två procent.

– Trots ett ökat utbud av elektrifierade tunga lastbilar försvåras utvecklingen av lågkonjunkturen och billiga fossilbränslepriser. Nu behövs styrmedel för att transportköparen ska välja eltransporter, fortsätter Mattias Bergman.

Läs mer: BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: L. Aggoun

Text: Redaktionen

Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

2025 12 10

Ukraina återtar viss mark i den viktiga staden Pokrovsk.

Under året har Pokrovsk varit den kanske mest omskrivna staden i Ukraina.

Den östligt belägna staden har varit under enormt tryck från Ryssland och varningar har flera gånger kommit om att Pokrovsk är på väg att falla till de ryska styrkorna.

Men nu menar plötsligt Ukraina att det återtar mark från Ryssland i den viktiga staden, rapporterar Kyiv Independent.

Tar tillbaka mark

Ukraina har återtagit en del av Pokrovsk efter att ha saknat trupper i staden tidigare i höst.

Det säger överbefälhavare Oleksandr Syrskyj.

– Försvaret av Pokrovsk fortsätter, säger han.

Enligt Syrskyj har Ukraina återtagit 13 kvadratkilometer mark i Pokrovsk sedan mitten av november.

Väntas öka

Syrskyj framhåller även att antalet ukrainska soldater väntas öka i Pokrovsk.

Enligt Syrskyj ökar dock även Ryssland sin truppkoncentration i Pokrovsk-sektorn, med över 155 000 personer utplacerade nu. 

Han menar att området står för 40 till 50 procent av alla ryska glidbomber som används längs fronten.

0,77 procent

Ryska styrkor har vunnit 0,77 procent av Ukrainas territorium sedan början av 2025 samtidigt som de ådragit sig “oproportionerligt höga personalkostnader”.

– ISW har observerat bevis som tyder på att ryska styrkor har intagit ungefär 4 669 kvadratkilometer sedan den 1 januari 2025, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Data från den ukrainska generalstaben indikerar att ryska styrkor har lidit totalt 391 270 förluster under den tiden – eller cirka 83 förluster per kvadratkilometer.

Går långsamt

ISW fortsätter.

– Den ryska framryckningstakten har inte överskridit gånghastighet, inte ens i områden där ryska styrkor nyligen har gjort relativt snabbare framsteg, såsom i riktningarna Huljaipole och Pokrovsk, menas det.

 – Ryska framsteg kommer sannolikt inte att gå snabbare än gånghastighet på kort till medellång sikt.

 Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Förslaget uppe på bordet: vill få bjässen att lämna Nato

2025 12 10

Natos mäktigaste medlem kommer att behöva diskutera ett utträde ur alliansen.

När Donald Trump klev in i Vita huset var det många som ställde sig frågande till USA:s fortsatta engagemang i Nato, efter att republikanen vid flera tillfällen öppnat för att han vill lämna försvarsalliansen.

Oron lugnade sig efter att Trumpadministrationen lovat att stanna i Nato.

– USA:s president Trump har gjort det klart att stöder Nato, vi kommer att stanna kvar i Nato, sade utrikesminister Marco Rubio i våras, enligt Euronews.

Nytt förslag på bordet

Nu har dock republikanen Thomas Massie, kongressledamot i Kentucky, lagt fram ett konkret lagförslag på bordet om att dra USA ur Nato, uppger den amerikanska kongressen på sin egen hemsida.

Därmed kommer diskussionen att behöva tas på nytt, även om det kan antas vara osannolikt att Massie får något större gehör för förslaget.

Nato är en kvarleva från kalla kriget. Vi bör dra oss ur Nato och använda de pengarna till att försvara vårt eget land, inte socialistiska länder, säger Thomas Massie i ett uttalande och fortsätter:

– Nato skapades för att motverka Sovjetunionen, som kollapsade för över trettio år sedan. Sedan dess har USA:s deltagande kostat skattebetalarna biljoner dollar och fortsätter att riskera USA:s inblandning i utländska krig. 

"Inte världens snuttefilt"

Thomas Massie framhåller vidare att USA:s konstitution “inte godkände permanenta utländska förvecklingar, något som våra grundare uttryckligen varnade oss för".

– USA bör inte vara världens snuttefilt, särskilt inte när rika länder vägrar att betala för sitt eget försvar, säger republikanen.

Kristersson: "USA kommer följa oss"

I somras enades Nato om att medlemsländerna ska utöka sina försvarsutgifter från 2 procent av respektive lands BNP till 5 procent.

Länder som exempelvis Spanien och Italien har emellertid framhållit att de kommer ha svårt att nå målet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt att Sverige bedöms nå 5 procent till år 2030.

USA kommer definitivt att följa hur väl de europeiska länderna kommer följa de beslut som nu är fattade, sade Kristersson till SvD i juni.

Foto: Nato

Text: Redaktionen