USA tar kontroversiellt beslut – ”hot mot demokratin”

2025 11 01

Ett nytt beslut från USA väcker starka reaktioner.

Vita huset inför betydande restriktioner mot journalister, vilket innebär att flera stora mediehus inte längre kommer ha tillgång till viktig information utan att först boka tid och få tillstånd.

Beslutet har väckt stark kritik och debatt om det fria ordet i USA och rätten att kunna granska makten, rapporterar Newsweek.

Pressområden begränsas

Vita huset informerar att journalister inte längre får tillgång till Room 140 eller “upper press room” utan förhandsbokad tid.

Enligt ett internt meddelande från Vita huset sker förändringen för att skydda “känsligt material” och koordinera kommunikation med National Security Council.

– Vissa reportrar har i hemlighet spelat in video och ljud på våra kontor, samt fotograferat känslig information utan tillstånd. Pressen kan fortfarande ställa frågor i de lägre pressutrymmena och boka möten med oss, säger Steven Cheung, Vita husets kommunikationschef.

LÄS MER: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Massiv kritik

Beslutet ses som “chockerande“ på sociala medier och har väckt stark kritik från journalister och pressfrihetsförespråkare.

– De nya restriktionerna hindrar pressen från att ifrågasätta tjänstemän, säkerställa transparens och hålla regeringen ansvarig, vilket är till skada för allmänheten, säger Weijia Jiang, ordförande för White House Correspondents Association, till Newsweek.

Den tidigare federala åklagaren Joyce Alene påpekar på sociala medier att liknande försök gjorts under Bill Clintons tid men mött starkt motstånd.

– Vita huset försöker nu begränsa journalisters tillgång, men historien visar att opposition kan tvinga dem att backa.

Restriktioner för mediehus

De nya reglerna kommer samtidigt som Pentagon infört strikta medieregler som flera stora mediehus som bland annat The Washington Post, The New York Times, Fox News och CNN, har vägrat acceptera.

De nya reglerna kräver bland annat att militär personal måste få godkännande innan de talar med journalister, även om informationen inte är hemligstämplad – något som ses som ett hot mot öppenhet och whistleblowers.

Kritiker menar att både Vita husets och Pentagons åtgärder utgör ett allvarligt hot mot pressfriheten och varnar för att sådana beslut påminner om diktatorskap.

– Vi måste försvara rätten att granska makten, säger Weijia Jiang, och understryker vikten av öppenhet för demokratin.

LÄS MER: Amerikanskt flyganfall

Foto: Vita huset

Text: Redaktionen

Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

2026 05 01

Försvarsminister Pete Hegseth bekräftar nytt amerikanskt stöd till Ukraina.

Sedan Donald Trump tog över som president i USA blev situationen annorlunda för Ukraina.

Hans föregångare Joe Biden skickade återkommande stora stödpaket till Kyiv.

Donald Trump tog sedan en mer neutral roll, och de amerikanska stödpaketen till Ukraina har i praktiken upphört.

Men nu kommer besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth om nytt stöd till det krigshärjade landet.

USA-stöd till Ukraina

Den amerikanska kongressen spikade stödpaketet redan i december.

Det handlar om ett paket värt 400 miljoner dollar – motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

Den republikanska senatorn Mitch McConnell kritiserade försvarsdepartementet för att inte ha skickat iväg paketet.

– Ukrainastödet som vi röstade igenom för flera månader sedan ligger nu bara och samlar damm i Pentagon, menar han.

Hegseth bekräftar

Men USA:s försvarsminister Pete Hegseth menar att pengarna har skickats.

– Departementet bekräftar att 400 miljoner dollar anslogs för kapacitetsuppbyggnad i Europa, och per den 28 april har dessa medel frigjorts, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Exakt vad pengarna ska användas till är i nuläget oklart.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Under USAI-programmet

Pengarna har klubbats igenom under USAI-programmet – vilket står för The Ukraine Security Assistance Initiative.

Programmet syftar till att bygga upp Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet, stödja initiativ för institutionell transformation samt främja USA:s politiska och militära mål. 

Möjliga satsningar

Det är oklart exakt vad pengarna kommer att gå till, men USAI-resurser har tillåtelse att användas för bland annat:

- Granatkastare 

- Finkalibriga vapen 

- Pansarvärnssystem med tillhörande ammunition 

- Obemannade övervakningssystem

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

1 maj 2026

Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

2026 05 01

En ny frontlinje har tagit form i Ryssland.

Påståendet kommer från den ryske guvernören Alexander Drozdenko.

Till Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, varnar guvernören från Sankt Petersburg för konsekvenserna av de ukrainska attackerna.

– Regionen Leningrad är nu inte bara en gränsregion utan också en frontlinjeregion, säger han, rapporterar Kyiv Independent.

Närmare Sverige

Under de senaste månaderna har Ukraina genomfört flera kraftfulla attacker mot regionen, som gränsar till Östersjön och ligger betydligt närmare Sverige än de tidigare stridsområdena.

Bland annat har oljeterminaler i hamnstäderna Ust-Luga och Primorsk träffats av drönare.

– Med tanke på intensiteten i attackerna i mars och mitten av april är skadegörelse på bränsle- och energianläggningar samt hamninfrastruktur av stort intresse för fienden, säger Alexander Drozdenko, enligt tidningen.

Läs också: ”De första attackerna inleds i år” – Ryssland varnas

1 000 kilometer

Regionen runt Sankt Petersburg gränsar inte till Ukraina. Ändå menar den ryske guvernören att området måste ses som en ny frontlinje i striderna.

Bakom larmet ligger Ukrainas allt större förmåga att genomföra långdistansattacker, långt ifrån den direkta frontlinjen.

– De har träffat bränsletankar, pirar, flera oljetankers och hamninfrastruktur, uppger Kyiv Independent.

– Hamnarna, som ligger ungefär 1 000 kilometer norr om Ukrainas närmaste gräns, spelar en viktig roll i att generera intäkter till Kremls statsbudget.

343 drönare

Under årets första tre månader har 343 ukrainska drönare skjutits ner i regionen, enligt guvernören.

Samtidigt har omkring 40 procent av Rysslands oljeexportkapacitet slagits ut efter attackerna, enligt Reuters.

– Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och en viktig knutpunkt för export av råolja och petroleumprodukter. Primorsk hanterar omkring 60 miljoner ton olja årligen och är Rysslands främsta oljeexportknutpunkt vid Östersjön, uppger Kyiv Independent.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen