USA tar kontroversiellt beslut – ”hot mot demokratin”

2025 11 01

Ett nytt beslut från USA väcker starka reaktioner.

Vita huset inför betydande restriktioner mot journalister, vilket innebär att flera stora mediehus inte längre kommer ha tillgång till viktig information utan att först boka tid och få tillstånd.

Beslutet har väckt stark kritik och debatt om det fria ordet i USA och rätten att kunna granska makten, rapporterar Newsweek.

Pressområden begränsas

Vita huset informerar att journalister inte längre får tillgång till Room 140 eller “upper press room” utan förhandsbokad tid.

Enligt ett internt meddelande från Vita huset sker förändringen för att skydda “känsligt material” och koordinera kommunikation med National Security Council.

– Vissa reportrar har i hemlighet spelat in video och ljud på våra kontor, samt fotograferat känslig information utan tillstånd. Pressen kan fortfarande ställa frågor i de lägre pressutrymmena och boka möten med oss, säger Steven Cheung, Vita husets kommunikationschef.

LÄS MER: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Massiv kritik

Beslutet ses som “chockerande“ på sociala medier och har väckt stark kritik från journalister och pressfrihetsförespråkare.

– De nya restriktionerna hindrar pressen från att ifrågasätta tjänstemän, säkerställa transparens och hålla regeringen ansvarig, vilket är till skada för allmänheten, säger Weijia Jiang, ordförande för White House Correspondents Association, till Newsweek.

Den tidigare federala åklagaren Joyce Alene påpekar på sociala medier att liknande försök gjorts under Bill Clintons tid men mött starkt motstånd.

– Vita huset försöker nu begränsa journalisters tillgång, men historien visar att opposition kan tvinga dem att backa.

Restriktioner för mediehus

De nya reglerna kommer samtidigt som Pentagon infört strikta medieregler som flera stora mediehus som bland annat The Washington Post, The New York Times, Fox News och CNN, har vägrat acceptera.

De nya reglerna kräver bland annat att militär personal måste få godkännande innan de talar med journalister, även om informationen inte är hemligstämplad – något som ses som ett hot mot öppenhet och whistleblowers.

Kritiker menar att både Vita husets och Pentagons åtgärder utgör ett allvarligt hot mot pressfriheten och varnar för att sådana beslut påminner om diktatorskap.

– Vi måste försvara rätten att granska makten, säger Weijia Jiang, och understryker vikten av öppenhet för demokratin.

LÄS MER: Amerikanskt flyganfall

Foto: Vita huset

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen

LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

2026 06 05

USA har svikit ett löfte till Ryssland.

Det uttalandet kommer från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det ska handla om en överenskommelser om Ukraina som enligt honom gjordes under ett toppmöte i Alaska 2025, rapporterar Kyiv Post.

Uppges ha brutit löfte

I en intervju i samband med S:t Petersburgs ekonomiska forum hävdar Lavrov att USA inte har levt upp till förslag som enligt honom diskuterades vid toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska.

– Sedan dess har vi inte sett några framsteg, och ingen vilja att övertala Ukraina att acceptera dessa amerikanska förslag, säger Lavrov enligt ryska medier.

Han menar att USA självt initierade förslagen, men att processen sedan stannat av.

Inget har genomförts

Lavrov uppger att USA, inklusive Witkoff och Kushner, har talat om möjliga uppgörelser om kriget i Ukraina skulle lösas, men att de inte har uppfyllt sin del av avtalet.

– Men de säger att Ukraina först måste lösas. Vi utgick, och utgår fortfarande, från antagandet att Ukrainafrågan var löst i augusti 2025 i Anchorage, såvitt det gäller ryska federationen. Vi accepterade USA:s förslag, säger Lavrov.

De exakta villkoren från mötet har aldrig offentliggjorts, men enligt ryska uttalanden rörde det sig om en bred uppgörelse kring Ukrainafrågan.

USA kritiseras

Lavrov kritiserar även USA:s roll som medlare och menar att Washington inte utövat tillräcklig press på Kyiv.

– De agerade som medlare, men av någon anledning, när den ena sidan accepterade deras medlingsförslag, svalnade de på något sätt inför processen och utövade ingen press på Ukraina, säger han.

Samtidigt är flera av de frågor som diskuterats under mötet – som territoriella krav och Ukrainas framtida relation till Nato – fortsatt centrala hinder i konflikten och i eventuella fredsförhandlingar.

Foto: President of Russia Office resp Official White House H Koeppel

Text: Redaktionen