Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

2026 04 30

Oljepriset når de högsta nivåerna sedan kriget mellan USA och Iran inleddes.

För lite drygt två månader sedan inledde USA och Israel sina attacker mot Iran.

Iran slog tillbaka i form av drönar-och robotattacker mot såväl Israel som mot flera gulfstater.

Oljepriserna har varit volatila under de senaste två månaderna – men nu sticker de iväg rejält och har nått de högsta nivåerna sedan kriget började.

Sticker iväg rejält

Terminspriset för brentoljan stiger med nästan sju procent och ligger nu kring 126 dollar, rapporterar CNBC.

Det är den högsta nivån sedan Ukrainakriget utbröt för drygt fyra år sedan.

De fortsatta osäkerheterna kring vad som ska hända i Mellanöstern trycker upp priserna.

– Vi är ganska långt ifrån en uppgörelse, och det kanske krävs fientligheter eller lite mer tid för att öppna Hormuzsundet, säger Bil Perkins, investeringschef på Skylar Capital Management.

De stigande oljepriserna väntas synas vid pump framöver.

Kan fortsätta stiga

126 dollar fatet är inte nödvändigtvis taket för oljan, menar Perkins.

Han tror att priserna kan nå så högt som 150 dollar om störningarna fortsätter.

Därefter skulle de höga priserna förr eller senare trycka ned efterfrågan, säger han.

Läs mer: Inte hänt sedan 2024 – nytt besked om svenska kronan

Inte i närheten

USA och Iran tycks inte vara i närheten av att nå något fredsavtal.

Trump kräver att Iran ger upp alla kärnvapenambitioner helt och hållet – samtidigt som Teheran kräver att USA:s blockad hävs innan någonting annat kan hända.

Diverse medierapporter gör gällande att återupptagna attacker är mer troligt än ett fredsavtal.

“De vet inte”

Så sent som igår tog Trump till Truth Social för att uttrycka sina senaste tankar gällande kriget.

– Iran kan inte få ordning på sitt agerande. De vet inte hur man skriver under ett icke-kärnvapenavtal. De gör bäst i att bli smarta snart, skrev han då.

Läs mer: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: P. Federi

Text: Redaktionen

12 jun 2026

Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

2026 06 12

Ukraina har lyckats med en fullträff.

Ukraina bekräftar en attack mot Armiansk-bron på ockuperade Krym.

Anfallet har slagit ut dussintals ryska militärfordon och satt en viktig försörjningsled ur spel, rapporterar Kyiv Independent.

Viktig bro träffad

Ukraina har genomfört en attack mot den strategiskt viktiga Armiansk-bron som förbinder Krymhalvön med det ryskockuperade fastlandet.

Enligt det ukrainska 1:a separata stormregementet ”Da Vinci” förstördes omkring 50 militärfordon i anfallet.

– Fiendens viktiga logistiska rutt är helt paralyserad, uppger regementet i samband med bekräftelsen av attacken.

Fordonen som träffades uppges ha varit lastade med ammunition och bränsle avsedda för ryska styrkor vid fronten i Zaporizjzja-regionen.

Flera attacker mot logistik

Samtidigt har flera explosioner rapporterats på ockuperade Krym under natten, där även andra broar och transportleder ska ha träffats.

Lokala ryskinstallerade myndigheter bekräftar skador på flera vägar och broar i området.

Det verkar som att det inte finns några hela broar kvar på landvägarna till halvön,” skrev Telegramkanalen Crimean Wind i ett inlägg.

Strategi att isolera Krym

Enligt Ukrainas styrkor för obemannade system är målet att successivt slå ut viktiga försörjningsvägar.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger den ukrainska befälhavaren Robert Brovdi till Reuters.

Han uppger även att ryska transporter längs viktiga vägar till halvön har minskat kraftigt efter upprepade ukrainska attacker.

Ukrainska militära källor hävdar att rysk militär trafik på en av huvudvägarna till Krym har minskat med över 70 procent de senaste veckorna.

Enligt uppgifter är syftet med attackerna att försvåra transporten av bränsle, vapen och förstärkningar till ryska trupper i de ockuperade områdena.

Foto: Ukrainska soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

2026 06 12

Ukraina väntas presentera en ny plan för allierade.

Under den senaste tiden har Ukraina genom framgångsrika motattacker och långdistansanfall med drönare och missiler satt ordentligt tryck på Ryssland.

Stödet från det krigshärjade landets allierade – som Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien – är alltjämt av stor vikt.

Nu kommer uppgifter om att Ukraina väntas presentera en ny finansiell plan “för att få Ryssland att brinna”, rapporterar Kyiv Post.

Ukrainas plan

Ukraina har vad som beskrivs som en “tillfällig fördel på slagfältet gentemot Ryssland”.

Men för att Kyiv ska fortsätta kunna trycka på så krävs mer pengar.

Nu väntas landet begära 20 miljarder dollar – motsvarande drygt 188 miljarder svenska kronor – i militärt stöd från sina allierade, “för att få Ryssland att brinna”.

“Behöver finansiering”

Begäran kommer enligt uppgifter att officiellt begäras vid nästa möte i Ukrainas försvarskontaktgrupp, även känt som Ramsteinformatet, den 18 juni. 

– Alla ser att Ryssland brinner, och vi vill att det ska brinna ännu mer, men vi behöver finansiering för att göra det. Möjlighetsfönstret tenderar att stängas. Ryssland är snabbt och innovativt, säger en ukrainsk försvarstjänsteman.

Försvarsminister Mykhailo Fedorov ska redan ha diskuterat planen med Norge, Sverige, Tyskland och Kanada.

Läs mer: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Stöd från USA?

USA har som bekant intagit en mer neutral roll under Donald Trumps administration.

Men på vissa håll i den amerikanska kongressen är stödet för Ukraina alltjämt stort.

USA:s senats försvarsutskott röstade på torsdagen för att förlänga USA:s bistånd till Ukraina och öka finansieringen till 750 miljoner dollar som en del av 2027 års National Defense Authorization Act, uppger Kyiv Independent.

Tillåter köp

Sedan Trump tog över som president har han inte skeppat några stödpaket till Ukraina under presidentens mandat att donera militär utrustning direkt från Pentagon.

Istället har han tillåtit Natoländer att köpa amerikanska vapen för att sedan donera dessa till Ukraina.

Detta under den så kallade Prioritized Ukraine Requirements List.

Foto: V. Razom resp A. Voznenko

Text: Redaktionen