Inte hänt sedan 2024 – nytt besked om svenska kronan

2026 04 29

Den svenska kronan har blivit omsprungen.

Den norska kronan har stärkts rejält.

Faktum är att den har stärkts så pass mycket att den för första gången sedan hösten 2024 är starkare än den svenska kronan.

Så sent som vid årsskiftet fick man 1,09 norska kronor för en svensk krona.

Men sedan dess har den norska valutan stärkts ordentligt – och nu är den norska kronan starkare än den svenska, rapporterar Dagens industri.

Går starkt

Den norska kronan har stärkts mot såväl den amerikanska dollarn som euron och det brittiska pundet i år.

Oljeprisuppgångar och starka statsfinanser bedöms vara två bidragande anledningar till det.

I Norge dyker det upp rubriker om att landets valuta nu är starkare än den svenska för första gången på två år.

Expert kommenterar

Nils Kristian Knudsen, chefsstrateg på Handelsbanken, påpekar att mycket av det som gjorde den svenska kronan stark förra året – såsom försvar och industri – har vänt i år.

– Inriktningen på den svenska börsen har mattats av något och marknadens fokus har förändrats lite, säger han till norska E24.

– Det är det vi ser i euron, och motsvarande i den svenska kronan. Det finns inget som sticker ut positivt.

Läs mer: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

“Det är annorlunda”

Knudsen påpekar att den norska kronans breda förstärkning har flera källor, men att det höga oljepriset och höga skatteintäkter utmärker sig.

– Det som är annorlunda nu är att det sker stora skatteinbetalningar till staten som följd av de höga energipriserna. Eftersom oljeintäkterna är i dollar medför detta en högre efterfrågan på norska kronor som skatten betalas i, inte minst när priserna är höga över tid.

Kronans utveckling idag

På onsdagen stärks såväl euron som den amerikanska dollarn mot den svenska kronan.

En euro handlas idag för 10,87 kronor, och en dollar för 9,29 kronor, enligt data från Marketwatch.

Läs mer: Swedbank skär ner

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen