Ange "Ekonomibladet" som byline

Swedbank skär ner

2026 04 29

Swedbank ska minska antalet tjänster.

På onsdagsmorgonen har storbanken släppt sin rapport för det första kvartalet.

Intäkterna minskade jämfört med föregående kvartal och landade på 17 073 mkr.

Samtidigt ger Swedbank besked om att de framöver kommer att minska antalet tjänster rejält.

Antalet heltidstjänster kommer att minska från dagens cirka 17 350 till omkring 16 800 vid utgången av 2027. 

Swedbank skär ner

Det är alltså 550 tjänster som ska bort från storbanken.

Omorganisationen kostar pengar kortsiktigt – men i längden så hoppas Swedbank att det kommer att leda till lägre årliga kostnader.

– Bankens bedömning är att detta minskar de årliga kostnaderna från slutet av 2028 med cirka 1 mdkr.

Swedbanks tro på ekonomin

I rapporten delar Swedbank även hur de tror att den svenska ekonomin kommer att gå framöver.

Storbanken understryker först och främst att osäkerheten i omvärlden ökade i kvartalet.

– Den globala ekonomin möter återigen motgångar med en tilltagande geopolitisk oro och stigande energipriser. IMF reviderade i sin senaste rapport ner tillväxten för den globala ekonomin, framhåller Swedbank.

– Samtidigt varnar man för att effekterna på världsekonomin kan bli värre om konflikten i Mellanöstern blir långvarig. 

Läs mer: Tre nya bilmärken till Sverige

Två procent

Swedbanks ekonomer bedömer att svensk tillväxt blir omkring 2 procent 2026. 

Samma bedömning görs för Estland och Lettland – medan Litauens ekonomi bedöms växa med runt 3 procent även under 2026. 

Finns utmaningar

Världsekonomin hotas just nu av högre energipriser samt potentiella problem i försörjningskedjorna med anledning av kriget i Mellanöstern.

Det finns i nuläget inga tecken på att Iran och USA kommer att nå något fredsavtal inom kort.

Snarare pekar uppgifter på att Donald Trump lutar åt att förlänga den rådande blockad mot iranska fartyg i Hormuz-sundet.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen

5 maj 2026

100 miljoner ryssar håller andan – ”kom som en chock”

2026 05 05

Hotet mot den ryska befolkningen blir allt större.

I takt med att Ukraina fortsätter med återkommande drönarattacker långt bakom den ryska fronten växer hotbilden mot invånarna i Ryssland.

Nu når långdistansangreppen från Ukraina över 150 mil in i landet, rapporterar Bloomberg.

Det innebär att hela 70 procent av den ryska befolkningen, motsvarande omkring 100 miljoner människor, bor i farozonen för att drabbas.

Området växer

Fler och fler städer, bland annat Jekaterinburg och Tjeljabinsk som är belägna i Uralbergen, håller andan i vetskapen att de ligger i riskzonen för Ukrainas motattacker.

Den 25 april slog en drönare ned i området runt Jekaterinburg för första gången sedan krigets start. Staden ligger omkring 170 mil från gränsen till Ukraina, rapporterar RBC-Ukraine.

– Det kom som en chock. Även om ingen skadades har folk fått inse att staden inte längre ligger så långt från fronten, säger Vladimir som bor i staden, enligt tidningen.

Större precision

Precisionen för de ukrainska drönarattackerna ökar.

Och de riktas främst mot mål som bidrar till att finansiera Rysslands krig.

– Målen inkluderar oljeraffinaderier, anläggningar som producerar gödning och hamnar Ryssland använder för att exportera energiresurser, uppger tidningen.

– Detta minskar Kremls intäkter och begränsar landets förmåga att tjäna pengar på de stigande priserna, som konflikten i Mellanöstern resulterat i.

Oljeraffinaderi attackerat

Under det senaste dygnet har Ukraina bland annat attackerat ett oljeraffinaderi i den ryska regionen Leningrad.

Massiva bränder har brutit ut till följ av attacken.

– SBU Alpha Units jaktflygplan, tillsammans med de ukrainska försvarsstyrkorna slog framgångsrikt till mot oljeanläggningar i Leningradregionen i Ryssland. Raffinaderiet Kirishinaftorgsintez brinner. Det gör också Kirishi oljepumpstation, framhåller Ukrainas säkerhetstjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Putin ger skarp varning till Trump – ”oacceptabelt”

2026 05 05

Trump har blivit varnad av Ryssland.

Vladimir Putin markerar starkt mot USA:s president i ett telefonsamtal.

Rysslands ledare varnar Trump för allvarliga konsekvenser, rapporterar Newsweek.

Ryssland och USA i samtal

Under ett telefonsamtal mellan de två ledarna lyfte Putin frågan om vapenvilan i konflikten med Iran.

Enligt Kreml gjorde han tydligt att en upptrappning kommer få stora följder.

– Farligt och oacceptabelt, uppges Putin ha sagt till Trump om kriget fortsätter, särskilt om det handlar om markstrider på iranskt territorium, uppger Kremls utrikespolitiske rådgivare Yuri Ushakov.

Putin varnar också för att en sådan utveckling inte bara skulle påverka Iran, utan hela det internationella läget.

Ushakov berättar för den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin anser att det är rätt beslut att förlänga vapenvilan i Iran, eftersom det öppnar upp för fler möjligheter till förhandlingar och bidra till att stabilisera situationen.

Kritik på hemmaplan

Trots varningen från Putin beskriver Trump samtalet som positivt.

Han säger att det var ett “mycket bra samtal” och menar att det finns möjligheter till lösningar, även om konflikten fortsätter.

Samtidigt ökar pressen i USA.

Försvarsminister Pete Hegseth möter stark kritik från politiker i kongressen angående USA:s krig med Iran.

Politiker från båda partier kräver tydligare svar från Hegseth om konfliktens mål, resultat och påverkan på USA:s styrkor och resurser.

Hegseth avfärdar kritiken och menar att det undergräver det militära arbetet.

– Den största utmaningen vi står inför just nu är ansvarslösa och nedslående uttalanden från politiker, säger han.

Hormuzsundet låst

Samtidigt fortsätter konflikten att vara låst.

Trump har nyligen avvisat Irans förslag om att återöppna Hormuzsundet, vilket innebär att blockaden i dagsläget kvarstår.

Detta förvärrar läget ytterligare, då sundet är en viktig transportväg för olja globalt.

Situationen riskerar därmed att påverka både ekonomi och säkerhet för de flesta delarna av världen.

Foto: The White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen