Ukraina säger nej till USA

2025 12 15

Både Ryssland och USA har under en längre tid krävt att Ukraina ska hålla val, trots att landet befinner sig i krig.

Nu svarar det ukrainska folket.

En majoritet av befolkningen anser att val bör äga rum först efter att kriget är slut, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till en färsk undersökning från det ledande ukrainska forskningsinstitutet Kyiv International Institute of Sociology (KIIS).

Enligt undersökningen vill endast 9 procent av ukrainarna att ett nytt val ska hållas under pågående krig – en minskning med 11 procentenheter jämfört med en undersökning i september.

Omkring 25 procent svarar att de anser att ett nytt val bör anordnas om stridigheterna pausas och Ukraina får tydliga säkerhetsgarantier.

Majoriteten, cirka 57 procent, insisterar på att val endast bör anordnas när kriget är över och efter att ett fredsavtal har slutits mellan Ukraina och Ryssland.

– Det finns för närvarande inget stöd bland ukrainare för att hålla nationella val innan fientligheterna har avslutats, säger KIIS vd Anton Hrushetsky i ett uttalande.

Hrushetsky tillägger att allmänhetens förtroende för president Volodymyr Zelenskyj är fortsatt högt och att presidentens legitimitet inte ifrågasätts.

– Därför riktas kritik mot förslag om val i Ukraina. Det ses som ett försök att försvaga samhället, säger KIIS-chefen.

LÄS MER: Jubel i Ryssland – Norge säger nej | Ekonomibladet

Vill inte ge upp territorium

Undersökningen visar också att en överväldigande majoritet av ukrainarna, 72 procent, stödjer en fredsplan som inkluderar att frysa konflikten längs den nuvarande frontlinjen, förutsatt att Ukraina får säkerhetsgarantier och att ockuperade territorier inte formellt erkänns som en del av Ryssland.

Samtidigt motsätter sig 75 procent av befolkningen alla fredsplaner som skulle kräva att ukrainska trupper dras tillbaka från Donbas eller en begränsning av arméns storlek. Lika stor andel motsätter sig ett fredsavtal som avsaknar säkerhetsgarantier för Ukraina.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: CR. Bonilla resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust.

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter.

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta.

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen