Jubel i Ryssland – Norge säger nej

2025 12 15

EU arbetar för att få till ett stort lånepaket till Ukraina värt över 2 000 miljarder kronor.

Merparten har föreslagits att finansieras med ryska medel frysta i europeiska banker.

I Norge har partierna Høyre, MDG, KrF och Venstre gått fram med ett förslag i Stortinget om att landet borde agera medgarant för EU-lånet.

Men det säger Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet och Senterpartiet nej till.

Och det har fått Ryssland att jubla, rapporterar norska Dagbladet.

– Man kan bara välkomna att majoriteten av de norska parlamentarikerna motsatte sig att landet gick med i EU:s försök till stöld av vårt lands medel, säger Nikolaj Kortsjunov, Rysslands ambassadör i Norge, enligt tidningen.

Stoltenberg: uteslutet

Beskedet kommer efter att Norges finansminister Jens Stoltenberg förra veckan uteslutit att stå som ensam garant för ett potentiellt lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar, enligt The Brussel Times.

Den norska statssekreteraren Eivind Vad Petersson på norska utrikesdepartementet framhåller att Ukraina är fortsatt beroende av militärt och civilt stöd.

Han uttrycker också att Norge vill bidra till att flera länder går samman för att finansiera det Ukraina behöver.

– Europeiska kommissionen har lagt fram tre lagstiftningsförslag om lån till Ukraina, som EU kommer att besluta om vid toppmötet den 18–19 december. Vi noterar att dessa öppnar upp för deltagande från tredjeländer, men det är fortfarande en bit kvar innan ett beslut från EU:s sida om dessa förslag fattas, uppger Vad Petersson till Dagbladet.

"Inget slutgiltigt ställningstagande"

Enligt statssekreteraren har EU inte hört av sig till Norge med någon formell begäran om att hjälpa till att tillhandahålla garantier.

Vad Petersson understryker att Norge kommer att fortsätta ge “betydande stöd” till Ukraina de kommande åren.

Att den norska regeringen säger nej till det förslag som lades fram i Stortinget kommenterar han enligt följande.

– Norges utrikespolitik styrs inte av individuella omröstningar i Stortinget. Regeringen har i vilket fall som helst inte tagit slutgiltig ställning i denna fråga. En verklig bedömning av norskt deltagande kan endast ske om och när en sådan ordning faktiskt antas i EU, och när behovet och ramarna för ett eventuellt norskt deltagande har klarlagts.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

2026 10 15

Ukraina har slagit till inne i Ryssland.

Under det senaste dygnet har flera hundra ukrainska drönare dragit in över den ryska gränsen. Nu kommer rapporter om att flera drönare har slagit ner i en rysk jätteanläggning, med flera explosioner och en brand som följd.

– Ukrainska drönare slog mot Rysslands största datacenter på onsdagen, som en del av en serie attacker som verkar rikta sig mot Moskvas ambitioner att utveckla rysk artificiell intelligens på samma nivå som USA och Kina, rapporterar Reuters.

Ägs av Sberbank

Det stora datacentret ligger i Balakovo i Saratovregionen. Det ägs av Ryssland största bank- och teknikföretag Sberbank.

– Vi bekräftar att databehandlingscentret attackerades. Samtidigt fungerar alla Sberbanks system och tjänster normalt och utan störningar, säger Sberbanks vice vd Alexander Vedyakhin, enligt nyhetsbyrån.

Kaos för ryssarna

Sberbank hävdar att alla system och tjänster rullar som normalt. Men nu kommer rapporter om att attacken, där dussintals drönare slog ner och orsakade en stor brand, fått stora konsekvenser för det ryska folket, rapporterar RBC-Ukraine.

Stora störningar har drabbat flera viktiga internettjänster i landet, och felanmälningarna om den kaotiska situationen strömmar in från det ryska folket. Bland annat ligger flera mail-, bank- och molntjänster nere.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

Flera attacker

Attacken följer på tidigare ukrainska drönartillslag mot den ryska techjätten Yandex, och det ukrainska försvarsteknologiska företaget Fire Point går nu ut med ett meddelande till Sberbank.

– Ni trodde väl inte att det skulle stanna vid Yandex, eller hur? Sberbank, ta stafettpinnen, skriver företaget i ett uttalande, enligt tidningen.

Ryska attacker

Samtidigt kommer rapporter om massiva ryska attacker. Bland annat mot ett bostadsområde i Zaporizjzja, enligt tidningen.

Räddningsinsatserna pågår och flera människor har räddats ur rasmassorna, enligt regionala myndigheter.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen