Jubel i Ryssland – Norge säger nej

2025 12 15

EU arbetar för att få till ett stort lånepaket till Ukraina värt över 2 000 miljarder kronor.

Merparten har föreslagits att finansieras med ryska medel frysta i europeiska banker.

I Norge har partierna Høyre, MDG, KrF och Venstre gått fram med ett förslag i Stortinget om att landet borde agera medgarant för EU-lånet.

Men det säger Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet och Senterpartiet nej till.

Och det har fått Ryssland att jubla, rapporterar norska Dagbladet.

– Man kan bara välkomna att majoriteten av de norska parlamentarikerna motsatte sig att landet gick med i EU:s försök till stöld av vårt lands medel, säger Nikolaj Kortsjunov, Rysslands ambassadör i Norge, enligt tidningen.

Stoltenberg: uteslutet

Beskedet kommer efter att Norges finansminister Jens Stoltenberg förra veckan uteslutit att stå som ensam garant för ett potentiellt lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar, enligt The Brussel Times.

Den norska statssekreteraren Eivind Vad Petersson på norska utrikesdepartementet framhåller att Ukraina är fortsatt beroende av militärt och civilt stöd.

Han uttrycker också att Norge vill bidra till att flera länder går samman för att finansiera det Ukraina behöver.

– Europeiska kommissionen har lagt fram tre lagstiftningsförslag om lån till Ukraina, som EU kommer att besluta om vid toppmötet den 18–19 december. Vi noterar att dessa öppnar upp för deltagande från tredjeländer, men det är fortfarande en bit kvar innan ett beslut från EU:s sida om dessa förslag fattas, uppger Vad Petersson till Dagbladet.

"Inget slutgiltigt ställningstagande"

Enligt statssekreteraren har EU inte hört av sig till Norge med någon formell begäran om att hjälpa till att tillhandahålla garantier.

Vad Petersson understryker att Norge kommer att fortsätta ge “betydande stöd” till Ukraina de kommande åren.

Att den norska regeringen säger nej till det förslag som lades fram i Stortinget kommenterar han enligt följande.

– Norges utrikespolitik styrs inte av individuella omröstningar i Stortinget. Regeringen har i vilket fall som helst inte tagit slutgiltig ställning i denna fråga. En verklig bedömning av norskt deltagande kan endast ske om och när en sådan ordning faktiskt antas i EU, och när behovet och ramarna för ett eventuellt norskt deltagande har klarlagts.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

2026 06 05

USA har svikit ett löfte till Ryssland.

Det uttalandet kommer från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det ska handla om en överenskommelser om Ukraina som enligt honom gjordes under ett toppmöte i Alaska 2025, rapporterar Kyiv Post.

Uppges ha brutit löfte

I en intervju i samband med S:t Petersburgs ekonomiska forum hävdar Lavrov att USA inte har levt upp till förslag som enligt honom diskuterades vid toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska.

– Sedan dess har vi inte sett några framsteg, och ingen vilja att övertala Ukraina att acceptera dessa amerikanska förslag, säger Lavrov enligt ryska medier.

Han menar att USA självt initierade förslagen, men att processen sedan stannat av.

Inget har genomförts

Lavrov uppger att USA, inklusive Witkoff och Kushner, har talat om möjliga uppgörelser om kriget i Ukraina skulle lösas, men att de inte har uppfyllt sin del av avtalet.

– Men de säger att Ukraina först måste lösas. Vi utgick, och utgår fortfarande, från antagandet att Ukrainafrågan var löst i augusti 2025 i Anchorage, såvitt det gäller ryska federationen. Vi accepterade USA:s förslag, säger Lavrov.

De exakta villkoren från mötet har aldrig offentliggjorts, men enligt ryska uttalanden rörde det sig om en bred uppgörelse kring Ukrainafrågan.

USA kritiseras

Lavrov kritiserar även USA:s roll som medlare och menar att Washington inte utövat tillräcklig press på Kyiv.

– De agerade som medlare, men av någon anledning, när den ena sidan accepterade deras medlingsförslag, svalnade de på något sätt inför processen och utövade ingen press på Ukraina, säger han.

Samtidigt är flera av de frågor som diskuterats under mötet – som territoriella krav och Ukrainas framtida relation till Nato – fortsatt centrala hinder i konflikten och i eventuella fredsförhandlingar.

Foto: President of Russia Office resp Official White House H Koeppel

Text: Redaktionen

Valuta störtdyker – har halverats i värde

2026 06 05

Det är tuffa tider för bitcoin-investerare.

Börsen faller ordentligt på andra sidan Atlanten.

Men det är inte bara aktier som backar – även den ledande kryptovalutan bitcoin faller, enligt data från Marketwatch.

Valutan störtdyker

Så sent som förra året handlades en bitcoin för 125 000 dollar.

På fredagen faller kryptovalutan med över fyra procent.

Nu handlas en bitcoin för drygt 60 000 dollar – och har därmed mer än halverats sedan toppnivåerna från förra året.

– Det är lärorikt att se hur tillgångar kan få det tufft när de går från att vara månadens hetaste trend till att plötsligt bli helt omoderna, säger Mark Dowding vid BlueBay Asset Management till Reuters.

Kan bidra

Det spekuleras i en rad bidragande anledningar till raset.

Det enorma intresset för AI-aktier och en rad kommande börsintroduktioner – såsom SpaceX – lockar bort kapital från världens största kryptovaluta.

Som ett ytterligare slag mot kursen offentliggjorde Michael Saylors Strategy, som är det företag som äger mest bitcoin i världen, i måndags att de har sålt av en del av sitt innehav för första gången sedan 2022.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Och börsen faller

Stockholmsbörsen backade med lite drygt en halv procent på fredagen.

Men på andra sidan Atlanten är det betydligt tuffare.

Det ledande amerikanska indexet S&P 500 faller med 1,7 procent.

Stigit på sistone

Ännu tuffare är det för Nasdaq – som backar med nästan tre procent.

Detta efter att de amerikanska börsindexen trotsat oroligheterna i Mellanöstern och tuffat på ordentligt under den senaste tiden.

USA och Iran har fortfarande inte nått fram till något fredsavtal, och det viktiga Hormuzsundet är i praktiken fortsatt stängt.

Det har lett till stora farhågor om att högre inflation kan vara att vänta världen över i takt med stigande oljepriser och ansträngda försörjningskedjor.

Foto: P. Borthiry

Text: Redaktionen