Jubel i Ryssland – Norge säger nej

2025 12 15

EU arbetar för att få till ett stort lånepaket till Ukraina värt över 2 000 miljarder kronor.

Merparten har föreslagits att finansieras med ryska medel frysta i europeiska banker.

I Norge har partierna Høyre, MDG, KrF och Venstre gått fram med ett förslag i Stortinget om att landet borde agera medgarant för EU-lånet.

Men det säger Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet och Senterpartiet nej till.

Och det har fått Ryssland att jubla, rapporterar norska Dagbladet.

– Man kan bara välkomna att majoriteten av de norska parlamentarikerna motsatte sig att landet gick med i EU:s försök till stöld av vårt lands medel, säger Nikolaj Kortsjunov, Rysslands ambassadör i Norge, enligt tidningen.

Stoltenberg: uteslutet

Beskedet kommer efter att Norges finansminister Jens Stoltenberg förra veckan uteslutit att stå som ensam garant för ett potentiellt lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar, enligt The Brussel Times.

Den norska statssekreteraren Eivind Vad Petersson på norska utrikesdepartementet framhåller att Ukraina är fortsatt beroende av militärt och civilt stöd.

Han uttrycker också att Norge vill bidra till att flera länder går samman för att finansiera det Ukraina behöver.

– Europeiska kommissionen har lagt fram tre lagstiftningsförslag om lån till Ukraina, som EU kommer att besluta om vid toppmötet den 18–19 december. Vi noterar att dessa öppnar upp för deltagande från tredjeländer, men det är fortfarande en bit kvar innan ett beslut från EU:s sida om dessa förslag fattas, uppger Vad Petersson till Dagbladet.

"Inget slutgiltigt ställningstagande"

Enligt statssekreteraren har EU inte hört av sig till Norge med någon formell begäran om att hjälpa till att tillhandahålla garantier.

Vad Petersson understryker att Norge kommer att fortsätta ge “betydande stöd” till Ukraina de kommande åren.

Att den norska regeringen säger nej till det förslag som lades fram i Stortinget kommenterar han enligt följande.

– Norges utrikespolitik styrs inte av individuella omröstningar i Stortinget. Regeringen har i vilket fall som helst inte tagit slutgiltig ställning i denna fråga. En verklig bedömning av norskt deltagande kan endast ske om och när en sådan ordning faktiskt antas i EU, och när behovet och ramarna för ett eventuellt norskt deltagande har klarlagts.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva omringat – kommer från flera håll

2026 07 15

Moskva är under attack.

Moskva har under natten utsatts för en omfattande drönarattack.

Hundratals ukrainska drönare uppges ha omringat huvudstadsområdet, rapporterar Reuters.

Hundratals drönare mot Moskva

Moskvas borgmästare Sergej Sobyanin uppger att omkring 340 ukrainska drönare har skickats mot området kring den ryska huvudstaden under ett dygn, med drönare som kommit in från flera håll.

Enligt honom sköts de flesta ner av ryskt luftförsvar innan de nådde staden.

– De flesta neutraliserades av luftförsvarsstyrkor vid de yttre inflygningarna. Mer än 50 fientliga drönare förstördes på vägen mot Moskva, skriver Sobyanin i ett inlägg på Telegram.

Det är i nuläget oklart vilka skador attackerna har orsakat och om några civila eller byggnader har träffats.

Flera lokala invånare har samtidigt publicerat videor och bilder på sociala medier som uppges visa nattens omfattande drönarattacker mot Moskvaområdet.

Materialet visar bland annat ljussken på himlen och vad som beskrivs som ljud från explosioner och luftförsvarssystem.

Nya mål till havs

Ukraina har även ökat sina attacker mot ryska fartyg i Azovska sjön som en del av en bredare kampanj mot ryska militära och logistiska resurser.

Enligt branschkällor har flera spannmålsfartyg i sjön attackerats och fattat eld under de senaste dagarna.

Källorna, som Reuters har talat med men som vill vara anonyma, uppger att flera fartyg skadades i attacker under gårdagen.

– De står där som måltavlor framför en skjutpluton. Om några dagar kommer det inte att finnas ett enda oskadat fartyg kvar i Azovska sjön, bara skadade, säger en av källorna.

Ukraina breddar attacker

Samtidigt har Ukraina intensifierat sina attacker mot rysk infrastruktur, framför allt mål kopplade till olje- och energisektorn.

Attackerna är en del av Ukrainas strategi att slå mot viktiga ekonomiska och logistiska mål för att försvaga Rysslands krigsförmåga.

Angreppen mot oljeindustrin har enligt uppgifter bidragit till bränslebrist på flera håll i landet.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Varning i rysk tv: Ryssland upphör att existera

2026 07 14

Kreml-propagandister varnar nu själva om ett mardrömsscenario för Putin.

Läget i Putinregimens Ryssland blir allt mer pressat.

Nu varnas det till och med i statlig tv för att Ryssland kan ”upphöra att existera”.

Uppror kan ”svepa bort Putins regim”

Propagandister i rysk statlig tv har börjat varna för att Putinregimen och Ryssland som land kan stå inför en kollaps eller en revolution.

Det uppger Rysslandsexperten Julia Davis i en artikel från tankesmedjan Cepa, rapporterar Iltalehti.

Kremls tv-propagandister har bland annat börjat se likheter med året 1917, då det blev revolution i Ryssland.

– När stämningen i Ryssland blir alltmer dyster drar statliga tv-propagandister ofta paralleller till 1917, uppenbarligen av rädsla för ett uppror som skulle svepa bort Putins regim från makten, skriver Davis, enligt tidningen.

Propagandisternas rädsla tar sig dramatiska uttryck.

De talar i termer av att Ryssland kan ”upphöra att existera”.

– Många propagandister i olika statliga TV-program upprepar samma mening i kör: om Ryssland inte vinner detta krig kommer det att upphöra att existera, enligt Julia Davis.

”Har förlorat vårt land två gånger”

Bland de propagandister som slår larm finns statsvetaren Sergej Mikheyev.

– Under 1900-talet har vi förlorat vårt enorma land två gånger, 1917 och 1991, säger han, och syftar på det ryska imperiets fall och revolutionen 1917 samt Sovjetunionens kollaps 1991.

Mikheyev skräder inte orden: situationen ”kan bli explosiv”, enligt statsvetaren.

Han menar att rykten och panik kommer att spridas i Ryssland om man inte för en bra offentlig dialog om läget i landet.

Bakgrunden till oron är bland annat att Ukraina på senare tid har intensifierat sina långdistansattacker mot Ryssland, och lyckats slå ut viktig energiinfrastruktur på ett framgångsrikt sätt.

Det har bland annat lett till bränslebrist och kaos vid bensinmackar runt om i Ryssland.

Samtidigt har landet växande ekonomiska problem, och framgångarna på slagfältet i Ukraina har till stor del uteblivit.

I takt med motgångarna har också det ryska folkets förtroende för Vladimir Putin minskat, vilket har bekräftats i flera opinionsundersökningar. Andra undersökningar visar också att allt fler ryssar har en skeptisk syn på den ekonomiska utvecklingen i landet, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen