Tidning går i konkurs efter 37 år

2025 04 17

En Kalmarbaserad tidning går i graven.

Sedan 1998 har den klassiska gratistidningen Kalmarposten bedrivit verksamhet.

Efter att ha informerat staden om lokalnyheter i 37 år tvingas nu tidningen tacka för sig.

Kalmarposten går i konkurs, rapporterar Barometern.

Går i konkurs

Personalen har informerats om situationen.

Det var vd Fredrik Hammarström som fick delge det tuffa beskedet.

– Jag är förvånad att inte annonsörerna ville använda sig av produkten som blivit så väl emottagen av läsarna, säger Fredrik Hammarström till Barometern.

Ekonomiska problem

Det är alltså av ekonomiska skäl som tidningen tvingas lägga ner.

Hammarström berättar att man har jobbat hårt för att försöka få det att fungera – men att det helt enkelt inte gick längre.

– Det har varit en utmaning ekonomiskt och nu orkade vi inte längre. Det är otroligt synd, förklarar han.

Tackar läsarna

Kalmarposten har tagit till sociala medier för att säga adjö till läsarna.

Tidningen skriver att de vill “tacka våra läsare, våra annonsörer och alla som på olika sätt har arbetat med Kalmarposten under årens lopp”.

– 1988 startades Kalmarposten. I dag kom sista numret ut. Vi har kämpat för att alla invånare i Kalmar kommun, oavsett bostadsområde eller ekonomiska förutsättningar, ska kunna ta del av lokaljournalistik, meddelar tidningen.

– Den respons vi har fått från er har varit fantastisk. Kalmarposten har i dag den 16 april försatts i konkurs. 

Ledsna läsare

I kommentarsfältet på Facebook uttrycker sig besvikna läsare.

– Jag har genom åren varit tacksam för att ni alltid varit positiva till att skriva om oss lokala musiker och våra arrangemang. Tack, skriver en person.

– Ingen bra nyhet. En bra tidning som hade bra information om lokalt viktiga händelser, menar en annan.

Lågkonjunkturens effekter känns av även i mediebranschen och Kalmarposten är det senaste i en rad företag i många olika branscher som har tvingats kasta in handduken under de senaste åren.

Så sent som igår kom besked om att en Göteborgsbaserad lyxbutik går i konkurs.

Det kan du läsa mer om här.

Foto: R. Kraft

Text: Redaktionen

“Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

2026 01 09

“Det är för kallt på Grönland för amerikanska soldater”.

Så lät det påstående som journalisten Jesse Watters från Fox News lade fram för USA:s vicepresident JD Vance i en omtalad intervjun från igår.

Enligt reportern är det någonting som “danskarna säger".

– De säger att det är för kallt för att de amerikanska soldaterna ska kunna hantera det, uttrycker Jesse Watters i intervjun med Vance.

– Vem säger det, Jasmine Crokett? svarar vicepresidenten och syftar på den demokratiska ledamoten i representanthuset.

– Danskarna! utbrister Jesse Watters.

"USA mobbar oss"

Det är oklart vems eller vilket uttalande som Foxreportern syftar på. Uttalanden som fällts av danska politiker i Grönlandsfrågan i offentlig debatt har snarare fokuserat på att Danmark inte uppskattar hur USA uttrycker sig gentemot en nära allierad.

Helle Thorning-Schmidt, tidigare statsminister i Danmark, säger idag att USA upplever sig “mobbade” av USA.

– Vi känner oss mobbade av en större nation. Det är som på skolgården, där vi känner att vi blir mobbade, säger hon i en intervju med Sky News.

"Extremt farligt"

Danmarks nuvarande statsminister Mette Frederiksen sade tidigare i veckan att Nato “upphör” om USA skulle agera militärt mot en allierad, vilket Vita huset inte utesluter för att få kontroll över Grönland.

Helle Thorning-Schmidt uttrycker sig i liknande termer.

– Detta är en extremt farlig situation, inte bara för Danmark, utan även för Nato och hela grunden för Natos bildande. Om det någonsin skulle bli en konflikt mellan USA och Danmark eller Nato kring detta skulle det vara en fantastisk dag för Putin och president Xi i Kina.

Vance: Danmark gör ett "dåligt jobb"

Påståendet om att danskar säger att det är för “kallt” på Grönland för amerikanska soldater fick JD Vance att brista ut i skratt.

– Amerikaner har gjort det riktigt bra på många riktigt kalla ställen. Jag hade inte själv haft lust att tjänstgöra där, men som tur är bor jag i Washington DC.

I samma intervju uttryckte JD Vance att Danmark gör ett “dåligt” jobb med Grönland.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

10 januari 2026

Lettland kallar till akut nödlägesmöte – “eskalation“

2026 01 10

Lettland kallar till blixtmöte.

Lettland vill kalla till ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd.

Detta efter den omfattande ryska missilattacken mot Ukraina nära EU-och Nato-gränser som beskrivs som ett allvarligt hot mot Europas säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

Lettland slår larm i FN

Lettlands utrikesminister Baiba Braže meddelar att landet kommer att begära ett akut möte i FN:s säkerhetsråd efter den senaste ryska attacken mot Ukraina.

Enligt Braže handlar det om en farlig eskalation i ett område nära både EU:s och Natos gränser.

– Lettland kommer att begära ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd som svar på Rysslands barbariska attack mot Ukraina, säger hon.

Hon betonar att det internationella samfundet inte kan förbli passivt när Ryssland fortsätter att använda avancerade vapensystem i kriget.

Kräver omedelbara åtgärder

Även från ukrainskt håll har reaktionerna varit starka.

Attacken, där Ryssland enligt uppgifter använt den nya medeldistansmissilen Oreshnik, beskrivs som ett tydligt försök att skrämma både Ukraina och dess allierade.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar västvärlden att agera snabbare och kraftfullare.

– Ryssland måste mötas med omedelbara och beslutsamma åtgärder. Detta är ännu ett bevis på att Moskva väljer eskalation framför diplomati, säger han.

Sybiha kräver också fler samordnade möten med både FN och Nato för att stärka stödet till Ukraina.

Ser allvarligt på utvecklingen

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, beskriver attacken som en tydlig varningssignal för hela Europa.

– Detta är inte bara ett angrepp på Ukraina, utan en farlig eskalation som påverkar Europas säkerhet som helhet, säger hon.

Enligt Kallas visar användningen av nya ryska missilsystem att kriget går in i en mer riskfylld fas, där även grannländerna påverkas indirekt.

Lettlands initiativ i FN ses som ett försök att samla internationellt stöd för ökat politiskt och diplomatiskt tryck på Ryssland.

Samtidigt fortsätter diskussionerna inom EU och Nato om ytterligare sanktioner och militärt stöd till Ukraina, i takt med att kriget intensifieras.

Foto: A Kalash

Text: Redaktionen