Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

2026 01 21

Swedbank har släppt sin senaste konjunkturrapport.

Och det är mycket som ser bra ut.

Stabil tillväxt, dämpat pristryck globalt och ökade investeringar finns alla med som punkter på Swedbanks prognoslista.

Men storbanken varnar samtidigt för den geopolitiska instabiliteten till följd av Donald Trumps nya tullhot.

Swedbank varnar

Efter att USA började skriva under nya handelsavtal med många länder minskade risken associerad med handelspolitiken under 2025.

Men 2026 inleds med nya tullhot.

– Osäkerheten kring handelspolitiken minskade något under andra halvåret i fjol, men har åter ökat efter president Trumps hot om att införa nya tullar på upp till 25 procent på länder som stödjer Danmark i tvisten om Grönland, skriver Swedbank i januarirapporten.

“Har stigit markant”

Storbanken understryker vidare att risken för ett handelskrig har ökat dramatiskt.

– Vi antar att tullnivåerna förblir oförändrade under prognosperioden, men konstaterar att risken för ett förnyat handelskrig har stigit markant, framhåller Swedbank.

Läs mer: Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

Senaste nytt

Donald Trump vägrar att backa från Grönlandshoten trots protester från europeiska ledare.

Trump har intensifierat sina hot om att ta kontroll över Grönland och säger att det ”inte finns någon återvändo”, rapporterar BBC.

På en presskonferens fick han frågan om hur långt han är villig att gå för att förvärva det självstyrande danska territoriet, varpå han svarade: ”Det får ni se”.

Skakigt på marknaden

Amerikanska och svenska index som låg på rekordnivåer har backat ordentligt i samband med Grönlandskrisen.

Det ledande amerikanska indexet S&P 500 föll med strax över två procent på tisdagen, enligt data från Marketwatch.

Även den svenska börsen backade under gårdagen.

Läs mer: Börsbolag i konkurs

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen