Börsbolag i konkurs

2026 01 20

Det gröna projektet Cinis Fertilizer kastar in handduken

Börsbolaget Cinis Fertilizer – som producerar ett miljövänligt mineralgödsel – har under en tid haft det svårt.

På tisdagsmorgonen kommer till slut beskedet – bolaget går i konkurs.

Den ansträngda ekonomiska situationen blev till slut ohanterbar, och Cinis kastar nu in handduken.

Går i konkurs

Bolaget har ansökt om konkurs vid Ångermanlands tingsrätt.

Företaget har fört intensiva dialoger med relevanta intressenter kring bland annat ytterligare tillfällig finansiering utan framgång.

– Styrelsen beklagar djupt att det blev nödvändigt att ansöka om konkurs för Cinis Fertilizer, säger styrelseordförande Roger Johansson i ett pressmeddelande.

“Har utvärderat”

Johansson fortsätter.

– Styrelsen har utvärderat olika handlingsalternativ och arbetat intensivt för att finna en lösning, men tyvärr har vi haft tiden emot oss och ingen överenskommelse har kunnat nås, säger han.

– Det finns ett behov av svensk produktion av mineralgödsel och vår förhoppning är att konkursförvaltaren snarast hittar en bra lösning som säkerställer att verksamheten lever vidare.

Läs mer: Ica slår tillbaka om kontanter

Har kollapsat

Så sent som 2023 hade Cinis Fertilizer ett börsvärde på 4,2 miljarder kronor.

Men sedan dess har aktiekursen fullständigt kollapsat och på måndagen var bolaget värt 16 miljoner kronor, uppger Dagens industri.

Cinis är listat på First North och har ett par tusen svenska ägare.

På Avanza finns 2 639 personer med aktien i portföljen och på Nordnet 383 personer.

Det är Cinis

Cinis Fertilizer är ett svenskt greentech-bolag som producerar ett miljövänligt mineralgödsel, kaliumsulfat.

Detta genom att bland annat återvinna restströmmar från tillverkning av batterier och batterimaterial samt från massaindustrin och övrig industri. 

I början av 2023 handlades Cinis-aktien för över 40 kronor – men har sedan dess kollapsat och handlades på måndagen inför konkursen för 0,07 kronor.

Foto: H.Nural

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen