Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

2026 01 20

Mardrömmen fortsätter för skandalbolaget Intellego.

Det senaste åren har varit riktigt tufft för börsnoterade Intellego – som utvecklar och tillverkar färgindikatorer som visar effekten av bestrålning med bland annat osynligt ultraviolett ljus.

Företagets aktie nådde så högt som över 200 kronor så sent som i september – men har sedan störtdykt och handeln har stoppats.

Nu kommer besked om att börsoperatören Nasdaq Stockholm avser att avnotera Intellegos aktie.

Ska avnoteras

Bolaget meddelar på tisdagen att Nasdaq yrkar att disciplinnämnden ska avnotera Intellego.

Så här lyder ett pressmeddelande från Intellego:

– Nasdaq Stockholm har idag meddelat Intellego Technologies AB att de yrkar på att Intellegos aktier avnoteras från Nasdaq First North Growth Market samt att de har överlämnat begäran om avnotering till Nasdaq Stockholms disciplinnämnd för vidare handläggning.

Det har hänt

Ekobrottsmyndigheten har tidigare tagit hundra miljoner kronor i förvar från Intellego.

Brottsmisstankar riktas mot företagets tidigare vd om grovt svindleri.

Vilseledande uppgifter i pressmeddelanden och kvartalsrapporter bedöms ligga till grund för häktningen av vd:n som nu har avgått från sin roll, rapporterar Dagens industri.

Svindleriet ska enligt häktningsframställan ha pågått mellan 4 juli och 10 november i år.

Läs mer: Börsbolag i konkurs

Över 18 000

Intellego har över 15 000 aktieägare på Avanza och ytterligare 3 600 på Nordnet.

Så här lät det från Intellego efter att misstankarna offentliggjordes gällande bolagets vd:

– Bolaget tar dessa ärenden på största allvar och är fast beslutet att fullt ut samarbeta med myndigheterna allteftersom utredningen fortskrider.

Bredare börsen

Samtidigt går det ordentligt knackigt på den bredare börsen.

Såväl amerikanska som europeiska börsindex faller med anledning av de ökade spänningarna mellan EU och USA.

Detta efter återkommande hot från Donald Trump om att ta över Grönland.

Läs mer: EU överens – agerar mot USA

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen