Över 18 000 svenska ägare – aktie sparkas ut från börsen

2026 01 20

Mardrömmen fortsätter för skandalbolaget Intellego.

Det senaste åren har varit riktigt tufft för börsnoterade Intellego – som utvecklar och tillverkar färgindikatorer som visar effekten av bestrålning med bland annat osynligt ultraviolett ljus.

Företagets aktie nådde så högt som över 200 kronor så sent som i september – men har sedan störtdykt och handeln har stoppats.

Nu kommer besked om att börsoperatören Nasdaq Stockholm avser att avnotera Intellegos aktie.

Ska avnoteras

Bolaget meddelar på tisdagen att Nasdaq yrkar att disciplinnämnden ska avnotera Intellego.

Så här lyder ett pressmeddelande från Intellego:

– Nasdaq Stockholm har idag meddelat Intellego Technologies AB att de yrkar på att Intellegos aktier avnoteras från Nasdaq First North Growth Market samt att de har överlämnat begäran om avnotering till Nasdaq Stockholms disciplinnämnd för vidare handläggning.

Det har hänt

Ekobrottsmyndigheten har tidigare tagit hundra miljoner kronor i förvar från Intellego.

Brottsmisstankar riktas mot företagets tidigare vd om grovt svindleri.

Vilseledande uppgifter i pressmeddelanden och kvartalsrapporter bedöms ligga till grund för häktningen av vd:n som nu har avgått från sin roll, rapporterar Dagens industri.

Svindleriet ska enligt häktningsframställan ha pågått mellan 4 juli och 10 november i år.

Läs mer: Börsbolag i konkurs

Över 18 000

Intellego har över 15 000 aktieägare på Avanza och ytterligare 3 600 på Nordnet.

Så här lät det från Intellego efter att misstankarna offentliggjordes gällande bolagets vd:

– Bolaget tar dessa ärenden på största allvar och är fast beslutet att fullt ut samarbeta med myndigheterna allteftersom utredningen fortskrider.

Bredare börsen

Samtidigt går det ordentligt knackigt på den bredare börsen.

Såväl amerikanska som europeiska börsindex faller med anledning av de ökade spänningarna mellan EU och USA.

Detta efter återkommande hot från Donald Trump om att ta över Grönland.

Läs mer: EU överens – agerar mot USA

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen