Swedbank varnar för trippelsmäll

2026 06 10

Inflationstakten har kommit ner till lugnare nivåer i Sverige.

Enligt de senaste siffrorna ligger inflationen under Riksbankens mål på två procent.

Men det finns stora risker framöver.

Hormuzsundet är fortfarande inte öppet – och USA och Iran har på nytt utväxlat attacker mot varandra trots rapporter om att ett ramavtal för fred ska vara nära.

Nu varnar Swedbank för en trippelsmäll.

Swedbank varnar

Den europeiska centralbanken ECB väntas höja räntan med 0,25 procentenheter på torsdagen.

– Det råder inga tvivel om att ECB kommer att höja räntan, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till EFN.

– Den stora frågan är vilka signaler centralbanken skickar om de kommande räntebeskeden.

ECB:s drag kan också få konsekvenser i hur den svenska centralbanken beslutar kring styrräntan.

Kan bli trippelsmäll

Wallström framhåller att “det är väldigt viktigt för Riksbanken vad ECB gör”.

Räntehöjningen från ECB, och vad som även kan bli räntehöjningar från Riksbanken samt det pågående kriget, kan resultera i en trippelsmäll för hushållen:

- Högre inflation på grund av kriget

- Högre räntor

- En inbromsning i tillväxten och återhämtningen

Läs mer: Flamingo-missiler har slagit ner

Betydande osäkerhet

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Om en vecka kommer nästa besked.

I samband med det senaste mötet framhöll Riksbanken att “osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet”.

Kan bli höjning

Redan då menades det att höjningar kan vara att vänta.

– Den nuvarande nivån på styrräntan ger Riksbanken ett bra utgångsläge att anpassa penningpolitiken om det behövs för att värna inflationsmålet, framhöll Riksbanken då.

– Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan. 

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

9 juni 2026

Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

2026 06 09

Ett av Natos länder trycker nu på stoppknappen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 har flera länder i väst skickat omfattande stöd till det krigsdrabbade landet.

Det gäller även Bulgaren som vid 13 tillfällen har skickat stödpaket, sedan kriget inleddes.

Men nu är det stopp.

EU- och Natomedlemmen kommer framöver inte skicka mer militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico.

– Vi har redan klargjort att kriget i Ukraina inte kommer att lösas på slagfältet, säger Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov, enligt tidningen.

– Vi bevittnar ett utmattningskrig och oavsett hur mycket vapen som Ukraina samlar på sig är det enda resultatet förlust av människoliv. Det är dags att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Ny regering i landet

Det bulgariska folket gick till val i mitten av april.

Segrare blev den nytillträdda premiärminister Rumen Radev, som historiskt har haft goda relationer till Ryssland.

Den nya regeringen har också varit öppen med sin kritik mot EU, men har hittills inte tagit någon större strid med unionen.

– Även om landets nya regering har intagit en vänligare hållning gentemot Kreml, har den avstått från öppen konfrontation med Bryssel om Ukraina. Bulgarien är det fattigaste landet i EU och är starkt beroende av finansiering från unionen, uppger Politico.

Siktar på att nå målet

Den nytillträdde premiärministern är en före detta stridspilot, som tidigare hänvisat till sin militära erfarenhet när han tagit ståndpunkt i fråga om kriget i Ukraina.

Så sent som i maj föreslog Rumen Radev att EU borde leda framtida fredssamtal mellan de båda länderna.

I samband med beskedet om det stoppade militära stödet till Ukraina, tillkännagav den nya regeringen också en stor satsning på den egna militära förmågan.

– Stoyanov presenterade också regeringens plan att öka Bulgariens försvarsutgifter till målet, som satts av Nato, på 5 procent av BNP, i enlighet med vad Rumen Radev tidigare lovat, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen