Det är som vanligt volatilt på den ryska aktiemarknaden.

Mycket av handeln beror på omvärlden – närmare bestämt hur det går med USA.

Efter beskedet om att det planerade mötet mellan Putin och Trump i Budapest kollapsat råder ny oro på den ryska börsen – som nu faller kraftigt.

Ryska börsen faller

Kremls ekonomiske sändebud Kirill Dmitrievs resa till USA tycks inte ha gett några konkreta resultat.

Det ryska MOEX-indexet, som tappade 6,5 procent förra veckan, faller nu ytterligare 3,2 procent.

Därmed ligger indexet på den lägsta nivån på nästan ett år, rapporterar oberoende Moscow Times.

“Inget ljus”

Donald Trump har som bekant även infört sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Deras aktier faller med omkring sex procent vardera på måndagen efter en tuff vecka förra veckan.

Det är den geopolitiska osäkerheten som driver de fallande kurserna, förklarar experten Yevgeny Kogan.

– Det finns inget ljus i tunneln. “Fredsmäklarna” har inte uppnått någonting, och situationen är nära en återvändsgränd, säger han.

Spänt läge

De geopolitiska spänningarna berör som bekant inte bara Ryssland.

På måndagen kommer besked om att Litauen kommer att skjuta ner belarusiska luftfarkoster – men det rör sig varken om stridsflygplan eller drönare.

Istället är det smugglingsballonger som ska skjutas ner från litauiskt luftrum, rapporterar The Guardian.

“Hybridattacker”

Litauens premiärminister har godkänt nedskjutningen av smuggelballonger som korsar gränsen från Rysslands allierade Belarus, och kallar dem “hybridattacker”.

Vilnius har meddelat att ballongerna skickas av smugglare, men anklagar Belarus ledare Alexandr Lukasjenko för att inte stoppa dem.

– Idag har vi beslutat att vidta de strängaste åtgärderna, det finns ingen annan väg, säger premiärminister Inga Ruginienė.

Ballongerna används bland annat för att smuggla cigaretter.

Foto:  P. Matakaev

Text: Redaktionen

Det handlar om en ubåtsjagare av modellen Albatros-M. Fartyget är en av fyra ubåtsjagare i den ryska Svarta havsflottan, rapporterar Kyiv Post.

Nu står skeppet i lågor. Den pro-ukrainska Telegramkanalen Crimean Wind har publicerat bild- och filmmaterial på branden.

Filmklipp visar tjock rök som stiger från ett förtöjt fartyg dolt under kamouflagenät.

Inledningsvis kunde fartygsmodellen inte identifierats, men efter ytterligare granskning har Crimean Wind fastställt att det handlar om en ubåtsjagare.

Den ryska Svartahavsflottan har fyra fartyg av denna klass – Muromets, Suzdalets, Kasimov och Yeysk. Samtliga tillverkades mellan 1982 och 1989.

– Det är oklart vilket av fartygen som brinner eller om händelsen orsakats en attack, ett tekniskt fel eller något annat, rapporterar sajten Marine Insight.

Uppgifter: Tungt bakslag för Moskva

Ubåtsjagarna utför flera viktiga uppdrag för den ryska Svarta havsflottan. De genomför kustnära ubåtskrigföring, bevakar av flottbaser och eskorterar andra fartyg.

Om ett av fartygen har slagits ut vore det ett hårt bakslag för den ryska sjömakten, uppger Marine Insight.

– Om ett av dessa fartyg har skadats skulle det sätta ytterligare press på Rysslands redan begränsade förmåga att bekämpa ubåtar i Svarta havet, skriver sajten.

Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Tvingats minska sin närvaro

Den ryska Svarta havsflottan har kraftigt minskat sin närvaro i havsområdet utanför den ockuperade Krymhalvön.  Framgångsrika ukrainska attacker i Azovska sjön har tvingat den ryska flottan att röra sig närmare det ryska fastlandet.

Enligt uppgift planerar Ryssland att bygga en ny flottbas för landets Svartahavsflotta. Den nya basen ska upprättas i den georgiska utbrytarregionen Abchazien, långt ifrån Ukraina.

Basen skulle vara av stor strategisk betydelse för Ryssland. Detta eftersom marinbasen skulle kunna utgöra en säker tillflyktsort för Svartahavsflottan, som utsatts för upprepade ukrainska drönarattacker sedan invasionens början.

LÄS OCKSÅ: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg 

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det har varit en lång och utdragen lågkonjunktur i Sverige.

Efter en period med hög inflation och höga räntor har investeringsrisken varit låg och svenska folket har hållit hårt i plånböckerna.

Men på tisdagsmorgonen kommer Swedbank med ett pangbesked – återhämtningen har börjat.

Återhämtningen är igång

Svensk ekonomi har börjat återhämta sig, understryker storbanken.

Trots vad Swedbank beskriver som en “turbulent omvärld” kommer tillväxten i Sverige att tillta framöver.

Lägre inflation, lägre räntor och stärkt köpkraft hos hushållen bidrar till att den svenska ekonomin nu bedöms börja röra sig uppåt igen.

“Allt tydligare tecken”

Swedbank räknar med att köpkraften stärks ytterligare framöver och att hushållens konsumtion ökar med tre procent nästa år.

– Nu syns allt tydligare tecken på att hushållens konsumtion har börjat stiga och stämningsläget har förbättrats, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett pressmeddelande.

– Hushållens köpkraft stärks ytterligare framöver till följd av lägre inflation, skattesänkningar och sjunkande ränteutgifter vilket ger en injektion till konsumtionen och svensk ekonomi.

Flera saker

Swedbank bedömer även att arbetsmarknaden kommer att stärkas under nästa år – och “räknar med att en gradvis förbättring av arbetsmarknaden inleds under nästa år då återhämtningen i ekonomin har fått fotfäste”.

En starkare svensk krona och en inflation som rör sig under Riksbankens mål på två procent bedöms också bidra till vändningen.

“Växlar upp”

Återhämtningen tar ytterligare fart nästa år och Swedbank räknar med att svensk ekonomi växer med 2,4 procent under 2026 och 2,2 procent under 2027.

– Finanspolitiken ger ett välbehövligt stöd för att få fart på svensk ekonomi, där skattesänkningar och offentliga investeringar bidrar till att växla upp svensk ekonomi, säger Mattias Persson.

Under 2026 når offentliga investeringar, som andel av BNP, de högsta nivåerna sedan åtminstone 1980 enligt Swedbank.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen