Vintern är snart här och i samband med det intensifierar Ryssland attackerna mot ukrainsk energiinfrastruktur.

President Volodymyr Zelenskyj har länge påtalat att Ukraina är i stort behov av mer luftförsvar.

Nu säger han att det krigshärjade landet arbetar för en enorm beställning för försvaret, rapporterar The Guardian.

Enorm beställning

Tyskland har överfört två luftvärnssystem av typen Patriot till Ukraina.

Men mer än så behövs, understryker Zelenskyj.

Presidenten uppger att han vill beställa så många som 27 Patriot-luftvärnssystem från amerikanska tillverkare. 

Under tiden skulle europeiska stater kunna låna ut sina befintliga Patriot-system till Ukraina.

“Putin måste förstå”

Det råder nervositet i Ukraina inför vad som väntas bli en lång och utmanande vinter.

Det är via militära medel som Europa kan få Putin att sluta kriga, menar Zelenskyj.

– Det räcker aldrig. Det räcker när kriget tar slut. Och det räcker när Putin förstår att han måste stoppa kriget, säger han.

Läs mer: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Blir dyrt

Om Ukraina köper 27 Patriot-system skulle det vara en av de största militära beställningarna i landets historia.

Ett enda system kan kosta så mycket som över en miljard dollar.

Det ukrainska behovet är dock stort – Ryssland fortsätter att skicka in hundratals drönare och missiler mot landet varje dag som trots Ukrainas försvarssystem bryter igenom och skadar civila.

Så går det

Samtidigt blir situationen kring staden Pokrovsk i Ukraina allt mer intensiv.

Ukraina har enligt uppgifter kvar positioner i staden, men de ryska styrkorna trycker på allt mer och det finns farhågor om att Pokrovsk kan falla till de ryska trupperna.

Alltjämt pågår dock intensiva strider.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikanska vapen till Ukraina stoppas

Foto: EY. Soyzal

Text: Redaktionen

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen