Natochefen Mark Rutte menar att Natos kärnvapenförmåga har stärkts, och riktar samtidigt en skarp varning till Vladimir Putin.

Det finns en sak som aldrig får hända, menar Rutte.

Varnar Putin

Natos kärnvapenövning tidigare den här månaden var en framgång, och Mark Rutte understryker att Natos ”kärnvapenavskräckning” gentemot Ryssland är trovärdig.

I veckan har det också rapporterats att Nato har gått om Ryssland i ammunitionsproduktion efter att ha halkat efter under lång tid, rapporterar Kyiv Post.

Nu höjer Mark Rutte rösten mot Putin – och varnar honom för att ett kärnvapenkrig ”aldrig kan vinnas och aldrig får utkämpas”.

– När Ryssland använder farlig och hänsynslös kärnvapenretorik måste våra befolkningar veta att det inte finns någon anledning till panik, eftersom Nato har en stark kärnvapenavskräckning, säger Mark Rutte.

– Och Putin måste veta att kärnvapenkrig aldrig kan vinnas och aldrig får utkämpas, tillägger Natochefen.

Putins kärnvapenretorik

Putin har vid återkommande tillfällen hotat med att använda kärnvapen.

Så sent som förra månaden upprepade han budskapet att varje angrepp mot Ryssland med stöd av en kärnvapenmakt kan betraktas som en gemensam attack.

Putin har också sagt att Ryssland kan svara med kärnvapen om landet utsätts för missilattacker.

Men Mark Rutte understryker alltså att Nato har en avskräckande förmåga och att Natoländer nu gör allt mer för att stärka sitt försvar, bland annat genom att producera mer ammunition än man gjort på flera årtionden.

Hotet består – under överskådlig tid

Natochefen menar också att hotet från Ryssland kommer att kvarstå under överskådlig tid.

Hotet är ”verkligt och varaktigt”, menar Rutte.

– Rysslands oprovocerade krig mot Ukraina är det mest uppenbara exemplet på hotet, säger Mark Rutte, enligt tidningen.

– Men faran som Ryssland utgör kommer inte att ta slut när det här kriget gör det. Under överskådlig framtid kommer Ryssland att förbli en destabiliserande kraft i Europa och världen, menar Natochefen.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina är en dyr historia för Putinregimen.

Nu rasar de ryska inkomsterna från en mycket viktig exportvara till rekordlåga nivåer.

Förlorat 1,5 miljarder dollar – på en månad

Oljesektorn brukar vara en riktig guldgruva för Ryssland, och har beskrivits som helt avgörande för Putins finansiering av kriget i Ukraina.

Men i februari rasade Rysslands intäkter från oljeexport till de lägsta nivåerna sedan kriget inleddes, rapporterar RBC-Ukraine.

I februari månad tjänade Ryssland 9,5 miljard dollar på export av råolja och oljeprodukter.

Det är hela 1,5 miljarder dollar mindre jämfört med januarisiffrorna, uppger Bloomberg.

Det handlar alltså om ett jätteras, som bland annat beror på att Ukraina har riktat flera stora attacker mot den ryska oljeindustrin.

Två orsaker bakom raset

Det finns framför allt två orsaker bakom raset, enligt tidningen.

Dels västerländska sanktioner, som begränsar Rysslands försäljning av olja.

Sanktionerna har tvingat Ryssland att sälja sin olja till kraftigt rabatterade priser.

Dels har Ukraina haft som strategi att rikta ständiga attacker mot den ryska oljesektorn. Så sent som i morse rapporterades det om ännu en stor ukrainsk drönarattack mot en oljedepå i Krasnodar i Ryssland.

Sanktionerna och attackerna har alltså lett till att Rysslands oljeintäkter minskade dramatiskt i februari.

– Den totala oljeexportvolymen minskade med 850 tusen fat per dag, till 6,6 miljoner fat, vilket också är den lägsta nivån sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022, rapporterar tidningen.

Putin hoppas på vändning

Än är det dock inte kört för Putinregimen.

Kriget i Mellanöstern ser ut att leda till en ökad efterfrågan på rysk olja, enligt nyhetsbyrån.

Detta eftersom flera länder i regionen nu minskar sin egen produktion.

Men sammantaget befinner sig rysk ekonomi ändå i ett svårt läge, dels på grund av oljesektorns problem, men även av andra orsaker.

– Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst rapporterade att den ryska ekonomin har gått in i en fas av den djupaste krisen under de senaste 20 åren, vilket jämförs med scenariot från sena Sovjetunionen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office resp j kingma

Text: Redaktionen

Efter att iranska robotar upprepade gånger kränkt turkiskt luftrum har ett amerikanskt Patriotsystem stationerats i Malatya i sydöstra Turkiet.

– Ett Patriotsystem finns för närvarande Malatya och förbereds för operativ beredskap med syfte att skydda vårt luftrum, uppger det turkiska försvarsdepartementet i ett uttalande.

Ett stort besked för Turkiet och landets president Recep Tayyip Erdogan, som i åratal har velat köpa Patriot. USA har dock vägrat att leverera luftförsvarssystemet till landet och Turkiets köp av det ryska alternativet S-400 har komplicerat samtalen ytterligare.

Men nu väljer alltså USA att skicka minst ett Patriotsystem till sin Natoallierade. Det återstår att se om det handlar om ett större trendbrott eller en tillfällig åtgärd.  

Varnar för storkrig

De iranska robotincidenterna oroar Turkiets tidigare ambassadör i Iran, Umit Yardim.

Han betonar att Turkiet försöker undvika att dras in i ett större regionalt krig, men att iranska attacker mot landet skulle kunna ändra på det.

– En iransk attack mot Turkiet skulle vara en farlig signal – en som skulle öka risken för en direkt konfrontation mellan Nato och Iran, säger Yardim till Kyiv Post.

LÄS MER: UPPGIFTER: USA har attackerat rysk byggnad | Ekonomibladet

Fakta: Patriot

- Patriot, eller Luftvärnssystem 103 som är den svenska benämningen, innehåller världens mest avancerade luftvärnsrobotar.

- Det är utrustat med en datalänk som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på taktiska bilder och kartor med väldigt liten fördröjning.

- Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala över två olika röstkanaler.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen