USA säljer vapen till Nato-allierade som i sin tur levererar dessa till Ukraina.

Men nu uppges vapenförsäljningen ha stoppats.

Vapenexport stoppas

Amerikansk vapenexport till ett värde av mer än 5 miljarder dollar, motsvarande 48 miljarder kronor, har försenats på grund av nedstängningen av delar av den amerikanska statsapparaten, rapporterar Axios.

Det handlar om vapenexport till Nato-allierade som i många fall överför dessa till Ukraina, enligt tidningen.

Pausen i vapenleveranser kan alltså innebära att vapnen inte kommer fram till Ukraina som planerat.

Förseningarna är en konsekvens av permitteringar och programpauser till följd av nedstängningen av delar av USA:s statsapparat.

– Det här skadar faktiskt både våra allierade och partners och den amerikanska industrin, säger en tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet, enligt tidningen.

Överförs ofta till Ukraina

Leveranser av bland annat HIMARS, AMRAAM-missiler och Aegis-stridssystem har försenats, enligt uppgifterna.

Vapnen skulle ha levererats till länder som Danmark, Kroatien och Polen, uppger källan.

Men i slutändan kan det vara Ukraina som drabbas.

– Den slutliga destinationen för exporten är inte klarlagd, men vapenförsäljning till Nato-allierade överförs ofta för att hjälpa Ukraina, enligt tidningen.

Från republikanskt håll lägger man skulden på Demokraterna, efter konflikten om nedstängningen av delar av den amerikanska statsapparaten.

– Demokraterna hindrar försäljningen av viktiga vapen, inklusive till våra Nato-allierade, vilket skadar USA:s industriella bas och sätter vår och våra partners säkerhet på spel, säger amerikanska utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott till Axios i ett uttalande.

”Kina och Ryssland stänger inte ner”

Han får medhåll av den republikanska senatorn James Risch.

– Kina och Ryssland stängs inte ner, deras ansträngningar att underminera USA och våra partners och allierade blir lättare, medan vår industriella bas blir lidande och våra allierades behov inte tillgodoses, säger Risch till tidningen.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

Under Joe Biden skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina.

Men sedan Donald Trump blev president har stödet mer eller mindre upphört.

Natoländer har på sistone kunnat köpa amerikanska vapen till Ukraina – men Donald Trump har sagt att det inte blir något mer stöd.

Nu har dock USA:s representanthus gett besked om att visst stöd kommer att skickas till Ukraina trots allt.

Nytt besked

Representanthusets förslag stipulerar att Ukraina kommer att få 400 miljoner dollar per år via USAI för räkenskapsåren 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar drygt 3,7 miljarder svenska kronor. 

Förslaget fick stöd från båda partierna och antogs med röstsiffrorna 312 mot 112. 

Det kommer härnäst att gå vidare till senaten, där det också förväntas få stöd från båda partierna.

Även styrkorna

Representanthuset har även introducerat lagstiftning som ska förhindra att USA inte tar bort allt för många militära styrkor från Europa.

Lagstiftningen förbjuder Pentagon att minska antalet trupper som är "permanent stationerade i eller utplacerade" till Europa under 76 000 i mer än 45 dagar.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Intensivt arbete

Europeiska ledare meddelar samtidigt att "intensivt arbete" kommer att fortsätta under de kommande dagarna gällande en USA-ledd plan för att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Detta efter ett gemensamt telefonsamtal med president Donald Trump, uppger BBC.

“Små tvister”

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar att de "är överens om att detta var ett kritiskt ögonblick – för Ukraina, dess folk och för den gemensamma säkerheten i hela den euro-atlantiska regionen". 

Trump förklarar att "vi diskuterade Ukraina i ganska starka ordalag" och erkände att det fanns "några små tvister”.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Några centrala frågor behöver enligt USA lösas innan parterna når fram till ett dokument som kan leda till fred i Ukraina.

Europa och USA har skilda uppfattningar om hur dessa frågor ska lösas.

Samtidigt fortsätter ordkriget – och på torsdagen anklagar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Europa för “militärhysteri”, rapporterar Kyiv Post.

“Militärhysteri”

Ryssland har inga aggressiva intentioner gentemot Europa, menar Lavrov.

Istället är det enligt honom Europa som provocerar.

– Och på den andra sidan råder en regelrätt militärhysteri. Och, som vår president sa, om Europa bestämmer sig för att strida är vi redo för det just nu, säger den ryske utrikesministern.

Tittar på Polen

Lavrov fortsätter.

– Enbart Polen har aviserat sin avsikt att öka produktionen av 155 mm ammunition med 30 gånger. Och mot denna bakgrund försöker de övertyga alla om att de inte förbereder sig för krig, utan för någon form av rättvis fred i Ukraina.

Läs mer: USA-stöd till Ukraina – ger nytt besked

“Deras nästa mål”

En som inte håller med om att Ryssland inte har några aggressiva intentioner mot Europa är Natochefen Mark Rutte.

Han säger istället att Natos medlemsländer är Rysslands nästa mål.

– Vi är Rysslands nästa mål. Jag är rädd att alltför många är tysta och självbelåtna. Alltför många känner inte allvaret, och alltför många tror att tiden är på vår sida. Det är den inte, säger Rutte enligt Sky News.

Anfall och motanfall

Ryssland kan bruka militärt våld mot Europa inom fem år, menar Rutte.

Under natten har ryska missiler och drönare slagit ner på ukrainsk mark, och Ukraina har skickat drönare mot en kemisk anläggning i Ryssland.

Den ukrainska drönarattacken ledde till en brand vid anläggningen i staden Veliky Novgorod.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen