22 november 2025

Lukasjenko rasar – hotar Litauen

2025 11 11

Aleksandr Lukasjenko rasar mot Litauen och hotar med att beslagta lastbilar.

Spänningarna mellan Belarus och Litauen fortsätter att bli allt mer intensiva.

Litauen – som angränsar till såväl Belarus som den ryska exklaven Kaliningrad – har under en tid klagat på belarusiska smugglingsballonger som flyger över gränsen.

Nu rasar Lukasjenko – och hotar med att beslagta grannlandets lastbilar, rapporterar Euronews.

Lukasjenko rasar

Litauen stängde de två gränsövergångarna mot Belarus den 29 oktober efter att ballonger som flög från Belarus orsakat upprepade störningar i flygtrafiken.

Gränsen kommer att vara stängd åtminstone november ut.

Samtidigt är över tusen litauiska lastbilar fast i Belarus.

Nu varnar Lukasjenko för att 1 200 lastbilar kommer att beslagtas om inte gränsen öppnas igen.

Ingen korridor

Belarusiska myndigheter har vägrat att öppna en korridor exklusivt för att evakuera de strandsatta litauiska lastbilarna och kräver att Litauen helt återöppnar gränsen.

– Om de inte gör det under de närmaste dagarna kommer vi att fatta ett beslut i enlighet med vår lag. Ända upp till konfiskering av fordonen, säger Lukasjenko.

Läs mer: ”Putin måste förstå” – Ukraina nära enorm beställning

“Hybridhot”

”Dussintals heliumballonger” har kommit in i Litauens luftrum från Belarus under den senaste tiden, enligt landets premiärminister Inga Ruginienė.

– Autokrater testar återigen motståndskraften hos Europeiska unionen och Nato mot hybridhot, framhåller premiärministern enligt CNN.

“Full solidaritet”

Europa "står i full solidaritet med Litauen inför de ihållande intrången av heliumsmuggelballonger i dess luftrum", uppger EU-toppen Ursula von der Leyen.

Von der Leyen beskriver det som “hybridhot”, “destabiliserande” och “provocerande”.

Ballongerna har åkt in i litauiskt luftrum i samma tidsperiod som drönare flugit runt europeiska huvudstäder.

Läs mer: ”Force majeure” – ryska Lukoil slår larm

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

2025 12 10

Ukraina återtar viss mark i den viktiga staden Pokrovsk.

Under året har Pokrovsk varit den kanske mest omskrivna staden i Ukraina.

Den östligt belägna staden har varit under enormt tryck från Ryssland och varningar har flera gånger kommit om att Pokrovsk är på väg att falla till de ryska styrkorna.

Men nu menar plötsligt Ukraina att det återtar mark från Ryssland i den viktiga staden, rapporterar Kyiv Independent.

Tar tillbaka mark

Ukraina har återtagit en del av Pokrovsk efter att ha saknat trupper i staden tidigare i höst.

Det säger överbefälhavare Oleksandr Syrskyj.

– Försvaret av Pokrovsk fortsätter, säger han.

Enligt Syrskyj har Ukraina återtagit 13 kvadratkilometer mark i Pokrovsk sedan mitten av november.

Väntas öka

Syrskyj framhåller även att antalet ukrainska soldater väntas öka i Pokrovsk.

Enligt Syrskyj ökar dock även Ryssland sin truppkoncentration i Pokrovsk-sektorn, med över 155 000 personer utplacerade nu. 

Han menar att området står för 40 till 50 procent av alla ryska glidbomber som används längs fronten.

0,77 procent

Ryska styrkor har vunnit 0,77 procent av Ukrainas territorium sedan början av 2025 samtidigt som de ådragit sig “oproportionerligt höga personalkostnader”.

– ISW har observerat bevis som tyder på att ryska styrkor har intagit ungefär 4 669 kvadratkilometer sedan den 1 januari 2025, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Data från den ukrainska generalstaben indikerar att ryska styrkor har lidit totalt 391 270 förluster under den tiden – eller cirka 83 förluster per kvadratkilometer.

Går långsamt

ISW fortsätter.

– Den ryska framryckningstakten har inte överskridit gånghastighet, inte ens i områden där ryska styrkor nyligen har gjort relativt snabbare framsteg, såsom i riktningarna Huljaipole och Pokrovsk, menas det.

 – Ryska framsteg kommer sannolikt inte att gå snabbare än gånghastighet på kort till medellång sikt.

 Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Förslaget uppe på bordet: vill få bjässen att lämna Nato

2025 12 10

Natos mäktigaste medlem kommer att behöva diskutera ett utträde ur alliansen.

När Donald Trump klev in i Vita huset var det många som ställde sig frågande till USA:s fortsatta engagemang i Nato, efter att republikanen vid flera tillfällen öppnat för att han vill lämna försvarsalliansen.

Oron lugnade sig efter att Trumpadministrationen lovat att stanna i Nato.

– USA:s president Trump har gjort det klart att stöder Nato, vi kommer att stanna kvar i Nato, sade utrikesminister Marco Rubio i våras, enligt Euronews.

Nytt förslag på bordet

Nu har dock republikanen Thomas Massie, kongressledamot i Kentucky, lagt fram ett konkret lagförslag på bordet om att dra USA ur Nato, uppger den amerikanska kongressen på sin egen hemsida.

Därmed kommer diskussionen att behöva tas på nytt, även om det kan antas vara osannolikt att Massie får något större gehör för förslaget.

Nato är en kvarleva från kalla kriget. Vi bör dra oss ur Nato och använda de pengarna till att försvara vårt eget land, inte socialistiska länder, säger Thomas Massie i ett uttalande och fortsätter:

– Nato skapades för att motverka Sovjetunionen, som kollapsade för över trettio år sedan. Sedan dess har USA:s deltagande kostat skattebetalarna biljoner dollar och fortsätter att riskera USA:s inblandning i utländska krig. 

"Inte världens snuttefilt"

Thomas Massie framhåller vidare att USA:s konstitution “inte godkände permanenta utländska förvecklingar, något som våra grundare uttryckligen varnade oss för".

– USA bör inte vara världens snuttefilt, särskilt inte när rika länder vägrar att betala för sitt eget försvar, säger republikanen.

Kristersson: "USA kommer följa oss"

I somras enades Nato om att medlemsländerna ska utöka sina försvarsutgifter från 2 procent av respektive lands BNP till 5 procent.

Länder som exempelvis Spanien och Italien har emellertid framhållit att de kommer ha svårt att nå målet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt att Sverige bedöms nå 5 procent till år 2030.

USA kommer definitivt att följa hur väl de europeiska länderna kommer följa de beslut som nu är fattade, sade Kristersson till SvD i juni.

Foto: Nato

Text: Redaktionen