Och regeringen har beslutat om en rad skatter som ska sänkas under 2026.

En av de mest uppmärksammade sänkningarna handlar om matmomsen – där konsumenter hoppas på att det kommer innebära billigare priser i matbutikerna.

– Men det är förutsatt att butikerna följer med, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till TV4.

Tre skatter som sänks

Från och med den första januari sänks inkomstskatten.

Den som har en lön på 25 000 kronor i månaden kan vänta sig en sänkning på 125 kronor.

Den som istället tjänar 42 000 kronor per månad får en sänkning på 401 kronor.

Mellan första april nästa år och 31 december året därpå sänks även matmomsen från tolv till sex procent.

Även sparandet

För den som sparar pengar kommer saker att förändras nästa år.

Skattefritt sparande kommer inte längre bara gälla upp till 150 000 kronor – utan till 300 000 kronor.

Ändringen gäller schablonbeskattningen, det vill säga ISK-konton och kapitalförsäkringar.

Läs mer: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Andra ändringar

Samtidigt finns en rad andra förändringar som också kommer att ske nästa år.

Från och med årsskiftet återgår exempelvis avdrag för rotarbete till 30 procent av arbetskostnaden.

Reduktionen slopas

Beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor och för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av höjs från 11 000 kronor till 15 000 kronor.

Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas även, uppger Skatteverket.

– Den kraftiga ökningen av antalet solcellsanläggningar innebär enligt regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas därför, meddelar myndigheten.

Läs mer: NYTT KRAV: 650 000 svenskar kan bli utan körkort

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen