NYTT KRAV: 650 000 svenskar kan bli utan körkort

2025 12 23

Hundratusentals svenska bilister ser alldeles för dåligt.

I Sverige finns i dagsläget inga krav på syntest i samband med förnyelse av körkortet.

Såväl en stor majoritet av svenska folket som Synbesiktningen – samarbetet mellan Synoptik och Bilprovningen – vill dock ändra på det.

Det kan påverka de 650 000 bilister i Sverige som idag kör med så pass nedsatt syn att de inte skulle få ta körkort i dagsläget, framhåller Synbesiktningen i ett pressmeddelande.

650 000 bilister

För sjuttonde året i rad har Synoptik och Bilprovningen genomfört Synbesiktningen, där bilister får testa synen och svara på attitydfrågor rörande syn och trafiksäkerhet. 

Undersökningen visar att var tionde bilist, motsvarande närmare 650 000 bilförare, inte når upp till de synkrav som Transportstyrelsen ställer vid ansökan om lämplighetsintyg för B-körkort.

– Att var tionde bilist inte når upp till kraven är verkligen oroväckande eftersom det innebär att man ser suddigt redan efter en meter och därmed har svårt att upptäcka skyltar och annat i trafiken i tid, säger Awet Tesfamariam, Kliniskt ansvarig på Synoptik.

Folket vill se ändring

Synbesiktningen har frågat svenskarna hur de ser på saken.

Resultatet visar att 90 procent vill ha ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse.

– I Sverige är det i dagsläget bara förare över 45 år som kör tunga fordon som omfattas av lagkrav på syntest i samband med körkortsförnyelsen, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

– Med tanke på att Sverige är en förebild på trafiksäkerhetsområdet, inte minst tack vare Nollvisionen, borde det vara en självklarhet för alla förare, oavsett fordonsslag, att testa synen vid förnyelse av körkort.

Läs mer: Bekräftat: Bästa bilmärket att äga 2026

Inget krav

Sverige har idag ett system där vården rapporterar till Transportstyrelsen när förändringar i hälsan påverkar förmågan att framföra ett fordon. 

Kontrollsystemet är dock inte relaterat till körkortsförnyelse utan inträffar vid eventuella besök hos sjukvården.

“Bör bli obligatoriskt”

Det vill Synbesiktningen se en ändring på.

– Vi ser ingen anledning att inte göra mer och föreslår därför att obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse införs för att öka trafiksäkerheten i Sverige, fortsätter Tesfamariam.

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

24 juni 2026

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

23 jun 26

Putin tvärvänder om kriget i Ukraina

2026 06 24

Putin tycks ha ändrat sig.

Bara timmar efter att Kreml sagt att det inte finns några förutsättningar för förhandlingar med Ukraina kommer nu ett nytt besked från Vladimir Putin.

Nu uppges dörren till samtal plötsligt vara öppen igen, rapporterar RBC Ukraine.

Från nej till ja på bara timmar

Under dagen signalerade Rysslands ledare Vladimir Putin först att han inte såg någon grund för dialog med Ukraina.

Men bara ett par timmar senare ges ett tydligt skifte i budskapet.

I ett möte med ryska regeringsmedlemmar säger Putin att Ryssland nu är redo för förhandlingar – men på sina egna villkor.

– Ryssland, som har sagts mer än en gång, är redo för förhandlingar med Ukraina, sade Putin enligt uppgifter från mötet.

Kort därpå utvecklade han villkoren och hänvisade till tidigare utkast till uppgörelser.

– Redo på grundval av de överenskommelser som nåddes i Istanbul, och jag påminner er om att de godkändes preliminärt av den ukrainska delegationen, säger han och syftar på de tidigare fredssamtalen mellan parterna.

Hänvisar till tidigare avtal

Uttalandet markerar en tydlig förändring i tonen jämfört med tidigare under dagen, då Kreml avfärdade förutsättningar för dialog.

Samtidigt upprepade han Rysslands linje om säkerhetsgarantier och territoriella frågor.

– Men vi kommer att utgå från det som existerar. Vi kommer att gå framåt med självförtroende i alla riktningar, säkerställa våra medborgares säkerhet och hantera ekonomiska frågor både på nationell nivå och i regionerna i Ryska federationen, säger han.

Motstridiga signaler från Kreml

Den snabba omsvängningen har väckt frågor om vad som ligger bakom förändringen.

Enligt tidigare uttalanden från rysk sida har processen legat på is sedan vintern, med hänvisning till bland annat internationella spänningar och Ukrainas hållning i förhandlingarna.

Samtidigt har Moskva tidigare krävt att Ukraina ska vara berett att ge upp delar av Donbas för att samtal ska kunna fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen