Under fredagen sjunker guldpriserna med två procent och är på väg mot en veckovis nedgång samtidigt som dollarn stiger.

En rapport som gör gällande att Kina undantar vissa amerikanska varor från sina skyhöga tullar anses ligga bakom nedgången, eftersom det innebär ett lättande av handelsspänningarna mellan länderna, rapporterar Reuters.

“Inga betydande likvidationer"

Spotguld sjönk 1,9 procent till 3,284 dollar per uns. Ädelmetaller är nere med 1,2 procent för veckan.

– Den uppenbara avspänningen om tullar påverkar guldpriserna negativt. Men hittills har vi inte sett några betydande likvidationer. Vi vet dock att de har fortsatt att köpa dippen under de senaste sessionerna, så vi tror att guldet kan återuppta sin uppåtgående bana, säger TD Securities råvarustrateg Daniel Ghali till nyhetsbyrån.

 Läs mer: Miljardförlust för Coop – butiker i fara

Handelskriget nedtrappas

Kina överväger enligt uppgift att undanta viss amerikansk export från sina 125-procentiga tullar. Just nu har man skickat ut förfrågningar där man ber företag identifiera vilka varor som kan vara berättigade, enligt Reuters.

Tidigare i veckan föreslog den amerikanske presidenten Donald Trump en nedtrappning av handelskriget med Kina, och uppgav att direkta samtal redan var på gång.

Detta ledde till att den amerikanska dollarn steg, och var på väg mot sin första veckovisa vinst sedan i mars.

Nådde rekordhöga nivåer

Guld anses traditionellt vara en säkerhet i tuffa ekonomiska tider och nådde en rekordhög nivå på 3 500 dollar, cirka 34 000 kronor, per uns och har sammanlagt ökat med 25 procent hittills i år.

Detta till följd av handelskriget mellan USA och Kina, samt en stor efterfrågan från centralbanker.

Läs också: Apple planerar massflykt

Foto: J. Pan

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har många länder antingen kapat banden med Moskva eller distanserat sig från Ryssland.

Nu är det dystra miner i den ryska huvudstaden i samband med att den tidigare Sovjetstaten Moldavien lämnar den rysk-ledda organiationen CIS.

Moldavien lämnar

CIS står för “Commonwealth of Independent States” och är en mellanstatlig organisation som bildades när Sovjetunionen upplöstes år 1991.

På svenska heter organisationen “Oberoende staters samvälde” – eller OSS.

Moldavien har nu officiellt tagit beslut om att lämna organisationen – någonting som leder till stor besvikelse i Moskva.

– Vi beklagar det, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Vill närma sig EU

Moldavien fortsätter därmed att distansera sig från Ryssland.

Landets president Maia Sandu har gjort klart och tydligt att hon vill arbeta för EU-integration och närma sig västvärlden.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

“Befrielse”

59 ledamöter i det moldaviska parlamentet röstade för att lämna OSS – och 17 emot.

Utrikesminister Mihai Popsoi är nöjd med utträdet.

– Att lämna OSS är inte en hämndaktion, det är en frigörelsehandling – att klippa den sista tråden som håller oss förankrade i ett giftigt och bittert förflutet, säger Popsoi enligt Kyiv Post.

– Det är en tydlig deklaration: Republiken Moldavien är en suverän, självständig och europeisk stat, inte en pjäs på någon annans schackbräde.

Oppositionen upprörd

Men det var upprörda känslor hos oppositionen när beslutet klubbades igenom.

– Ett stort antal av våra medborgare arbetar i OSS-länder. OSS är inte bara Ryssland, säger kommunistpartiets Diana Caraman.

– Har det förekommit samråd med samhället och med vår diaspora i OSS-länderna i denna fråga?

Formellt genomförs utträdet i april 2027.

Läs mer: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump tog över som president för andra gången har Ukrainas relation med USA förändrats rejält.

Joe Biden skickade återkommande stödpaket till det krigshärjade landet – medan Donald Trump har tagit en mer neutral roll.

Men i vissa områden finns samarbete mellan USA och Ukraina – och nu bekräftar Kyivs premiärminister ett nytt avtal mellan länderna, rapporterar Kyiv Post.

Är överens

Ukraina och USA har enats om inköp av amerikansk utrustning till det statliga energibolaget Naftogaz efter ett möte på onsdagen. 

Premiärminister Julia Svyrydenko och ordföranden för den amerikanska export-importbanken, John Jovanovich, kom överens om att lansera en finansieringsmekanism på 300 miljoner dollar för att stödja inköp av USA-tillverkad energiutrustning.

Ska stärka infrastrukturen

Enligt premiärministern är avtalet till för att stärka Ukrainas energiinfrastruktur efter de omfattande attackerna mot Naftogaz infrastruktur.

Svyrydenko meddelar att utrustningen kommer att användas för att återställa och modernisera infrastruktur för gasproduktion och gastransport, vilket ska bidra till att säkerställa en stabil energiförsörjning.

Läs mer: Stor besvikelse i Moskva – tidigare Sovjetstaten lämnar

Dödlig attack

Det nya avtalet kommer efter att Ryssland under gårdagen genomförde en av årets dödligaste drönar-och robotattacker.

17 personer dog och över 100 skadades i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Har träffats

Efter attacken har en rad republikanska och demokratiska politiker träffat Ukrainas premiärminister i Washington för att uttrycka sitt stöd.

– Det var en ära att träffa premiärminister Svyrydenko, och jag är glad över att se det starka blocköverskridande stödet för Ukraina, säger demokraten Jeanne Shaheen.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen