Miljardförlust för Coop – butiker i fara

2025 04 25

Livsmedelsjätten redovisar en miljardförlust för 2024. Samtidigt är flera Coopbutiker illa ute.

En rörelseförlust på över en miljard kronor.

De dystra siffrorna redovisar matjätten Coop för fjolåret.

Detta trots stora besparingar – bland annat i form av personalnedskärningar om 300 miljoner kronor.

Bakom resultatet gömmer sig bland annat en dyr satsning på en automatiserad varuterminal, rapporterar Aftonbladet.

Skyller på varuterminal

Trots stora besparingar redovisar Coop nu ett resultat på totalt minus 1,125 miljarder kronor.

Detta att jämföra med en förlust på bara 46 miljoner kronor i fjol.

Stora pengar har bland annat satsats på en automatiserad varuterminal i Eskilstuna, något man ansett som helt nödvändigt.

– Det har varit utmanande, men absolut nödvändigt. Genom våra stora investeringar har vi skapat förutsättningar för ett konkurrenskraftigt Coop i Sverige med en lönsam tillväxt, säger Lars Ericsson, avgående ordförande i Kooperativa Förbundet, KF.

Läs mer: Glädjebesked från Saab

Stora störningar

Dessutom har införandet av den nya terminalen lett till stora störningar i flera av stadens butiker.

– De förseningar vi har i butiksleveranser beror på olika typer av intrimningsproblem i samband med att vi går igång med nya IT-system, en ny varuterminal och nya logistikflödet, säger pressekreteraren Therese Knapp om problemen i Eskilstuna.

Butiker illa ute

Även Coops omsättning backar rejält – nettoomsättningen landade på 36,5 miljarder kronor för 2024, nästan 2 miljarder mindre än året innan.

Flera butiker i Stockholmsområdet är också illa ute, enligt Aftonbladet.

Sedan tidigare har Coop i Vallentuna stängts ner, och Coop Tyresö har gått i konkurs.

Hoppas på revansch nästa år

Nu hoppas Coop på revansch under 2025, och enligt Ericsson ser man redan flera positiva tecken.

– Marknadsandelen rör sig åt rätt håll, och den senaste tiden ser vi en ökande trend för försäljningsutvecklingen, säger Ericsson.

Läs också: Trump nära gigantisk vapendeal – med diktatur

Foto: Coop (pressfoto)

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen