Europeiskt land går emot Nato – risk för storbråk

2025 06 23

Ett europeiskt Natoland går emot försvarsalliansens planer.

Försvarsalliansen Nato befinner sig i ett skede av förändring.

Vid nästa veckas Natomöte i Haag väntas medlemsländerna komma överens om att höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP.

Men ett europeiskt Natoland har redan meddelat att de inte kommer att följa ett sådant beslut.

Kommer ignorera beslutet

Om Natoländerna kommer överens om att man ska lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, vill Spanien undantas från det målet.

Spanien har meddelat att man förvisso inte kommer att lägga in veto mot ett sådant beslut – men att man heller inte kommer att följa det, rapporterar Politico.

– Spanien kommer att fortsätta att uppfylla sin skyldighet under de kommande åren och decennierna och kommer att fortsätta att aktivt bidra till den europeiska säkerhetsarkitekturen. Spanien kan dock inte åta sig ett specifikt utgiftsmål i termer av BNP vid detta toppmöte, meddelar landets premiärminister Pedro Sánchez, enligt tidningen.

2025 väntas alla Natoländer leva upp till 2-procentsmålet, har generalsekreterare Mark Rutte meddelat.

Men Spanien säger alltså för egen del nej till att höja det till ett 5-procentsmål.

Kan leda till storbråk

Frågan är mycket känslig eftersom USA:s president Donald Trump har gått hårt åt medlemsländer som han anser lägger för lite pengar på det egna försvaret.

Det spanska beskedet riskerar alltså att leda till ett nytt, uppslitande storbråk inom Nato. Även om Spanien är tydliga med att man inte kommer sätta käppar i hjulen för övriga länder.

– Naturligtvis är det inte vår avsikt att begränsa andra allierades utgiftsambitioner eller att hindra resultatet av det kommande toppmötet, meddelar Sánchez, enligt tidningen.

Spanien själva kommer dock att hålla sig till ett 2-procentsmål, även om det fattas beslut om ett 5-procentsmål vid toppmötet.

Nästa veckas möte är det första stora Natomötet sedan Donald Trump återvände till presidentposten.

Trump kräver alltså att försvarsutgiftsmålet höjs till 5 procent, och generalsekreterare Mark Rutte har föreslagit en lösning som innebär att 3,5 procent av BNP ska gå till rent militära utgifter medan 1,5 procent kan satsas på sådant som cybersäkerhet och militär mobilitet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen