Försvarsalliansen Nato befinner sig i ett skede av förändring.

Vid nästa veckas Natomöte i Haag väntas medlemsländerna komma överens om att höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP.

Men ett europeiskt Natoland har redan meddelat att de inte kommer att följa ett sådant beslut.

Kommer ignorera beslutet

Om Natoländerna kommer överens om att man ska lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, vill Spanien undantas från det målet.

Spanien har meddelat att man förvisso inte kommer att lägga in veto mot ett sådant beslut – men att man heller inte kommer att följa det, rapporterar Politico.

– Spanien kommer att fortsätta att uppfylla sin skyldighet under de kommande åren och decennierna och kommer att fortsätta att aktivt bidra till den europeiska säkerhetsarkitekturen. Spanien kan dock inte åta sig ett specifikt utgiftsmål i termer av BNP vid detta toppmöte, meddelar landets premiärminister Pedro Sánchez, enligt tidningen.

2025 väntas alla Natoländer leva upp till 2-procentsmålet, har generalsekreterare Mark Rutte meddelat.

Men Spanien säger alltså för egen del nej till att höja det till ett 5-procentsmål.

Kan leda till storbråk

Frågan är mycket känslig eftersom USA:s president Donald Trump har gått hårt åt medlemsländer som han anser lägger för lite pengar på det egna försvaret.

Det spanska beskedet riskerar alltså att leda till ett nytt, uppslitande storbråk inom Nato. Även om Spanien är tydliga med att man inte kommer sätta käppar i hjulen för övriga länder.

– Naturligtvis är det inte vår avsikt att begränsa andra allierades utgiftsambitioner eller att hindra resultatet av det kommande toppmötet, meddelar Sánchez, enligt tidningen.

Spanien själva kommer dock att hålla sig till ett 2-procentsmål, även om det fattas beslut om ett 5-procentsmål vid toppmötet.

Nästa veckas möte är det första stora Natomötet sedan Donald Trump återvände till presidentposten.

Trump kräver alltså att försvarsutgiftsmålet höjs till 5 procent, och generalsekreterare Mark Rutte har föreslagit en lösning som innebär att 3,5 procent av BNP ska gå till rent militära utgifter medan 1,5 procent kan satsas på sådant som cybersäkerhet och militär mobilitet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen