Relationen mellan USA:s president Donald Trump och många av Natos övriga medlemsländer har inte varit den bästa.

Men nu kommer besked om en avgörande vändpunkt för Nato, som Trump lär se som goda nyheter.

”Fantastiska nyheter”

Donald Trump har krävt att Natos medlemsländer ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och lägga mer pengar på det egna försvaret.

Nu kommer beskedet att medlemsländerna verkar ha tagit ett viktigt steg på vägen, rapporterar Kyiv Independent.

Alla Natos 32 medlemsländer förväntas nå målet att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter under 2025, meddelar försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det här är verkligen fantastiska nyheter, säger Mark Rutte.

Beskedet kommer efter att de två sista länderna som släpade efter, Kanada och Portugal, meddelat att de kommer att leva upp till kravet.

– Att ni beslutat att få Kanada att nå 2 procent av utgifterna för Nato i år är verkligen fantastiskt, sade Rutte till Kanadas premiärminister Mark Carney i samband med G7-mötet, enligt tidningen.

Skarpa krav från Trump

Det är ett viktigt skifte för försvarsalliansen. Donald Trump har varit rasande över att många länder inte lever upp till kraven när det gäller försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Nu har alltså en viktig milstolpe nåtts för försvarsalliansen.

Det är dock osannolikt att Trump nöjer sig med det. Trump har tidigare sagt att kravet på försvarsutgifter behöver höjas rejält, och varit inne på att 5 procent av BNP vore ett eftersträvansvärt mål.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att målet bör höjas till 5 procent av BNP.

Under 2024 var det bara 23 av Natos medlemsländer som levde upp till 2-procentsmålet, enligt tidningen.

Polen var det land som lade störst andel av BNP på försvaret, 4,12 procent. Tvåa kom Estland med 3,43 procent, och trea USA som landade på 3,38 procent.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen