18 maj 2026

Många husägare får brev hem – viktigt att svara

2026 05 18

Ett viktigt brev hamnar snart i brevlådan.

Över 100 000 svenska husägare får ett brev hem från Energimyndigheten.

Hushållen uppmanas att svara så snart som möjligt.

110 000 får viktigt utskick

Under våren skickas en omfattande undersökning ut till omkring slumpmässigt utvalda ägare av småhus i Sverige.

Bakom utskicket står Energimyndigheten, och syftet är att samla in detaljerad information om hur svenska hushåll använder energi i vardagen.

Enkäten handlar bland annat om uppvärmning, elanvändning och energimedvetenhet – uppgifter som tillsammans ger en bild av landets totala energianvändning i småhus.

– Undersökningen har under våren skickats till cirka 110 000 ägare av slumpmässigt utvalda småhus i Sverige. För att statistiken ska bli tillförlitlig är det viktigt att de som får en enkät också väljer att delta, säger Hanna Chapman, statistikchef på Energimyndigheten.

Påverkar framtida energipolitik

Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Energimyndigheten och pågår fram till sommaren.

Enkäten skickas antingen digitalt, till exempel via Kivra, eller i pappersform.

Myndigheten varnar samtidigt för att statistiken kan bli missvisande om för få väljer att svara.

Vissa typer av hushåll eller uppvärmningsformer riskerar då att inte synas tillräckligt tydligt i underlaget.

Resultaten ligger till grund för både energiplanering, klimatstrategier och framtida politiska reformer.

Det handlar alltså inte bara om siffror – utan om hur Sverige ska planera sin energiförsörjning, sina klimatmål och sina investeringar i framtidens energisystem.

Varje svar avgörande

Bakgrunden till undersökningen är att småhus står för en betydande del av Sveriges energianvändning.

När tusentals hushåll svarar skapas en mer exakt bild av verkligheten – och därmed bättre förutsättningar för rätt beslut.

– Om för få deltar finns en risk att vissa typer av hushåll eller uppvärmningsformer inte syns tillräckligt tydligt i statistiken, eller att vi inte kan bryta ner statistiken på kommunnivå. Småhusägarnas situation ser väldigt olika ut i landet och för att fånga skillnaderna behöver vi ett brett deltagande, säger Hanna Chapman.

Foto: K. Hornfeldt

Text: Redaktionen

9 juni 2026

Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

2026 06 09

Ett av Natos länder trycker nu på stoppknappen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 har flera länder i väst skickat omfattande stöd till det krigsdrabbade landet.

Det gäller även Bulgaren som vid 13 tillfällen har skickat stödpaket, sedan kriget inleddes.

Men nu är det stopp.

EU- och Natomedlemmen kommer framöver inte skicka mer militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico.

– Vi har redan klargjort att kriget i Ukraina inte kommer att lösas på slagfältet, säger Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov, enligt tidningen.

– Vi bevittnar ett utmattningskrig och oavsett hur mycket vapen som Ukraina samlar på sig är det enda resultatet förlust av människoliv. Det är dags att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Ny regering i landet

Det bulgariska folket gick till val i mitten av april.

Segrare blev den nytillträdda premiärminister Rumen Radev, som historiskt har haft goda relationer till Ryssland.

Den nya regeringen har också varit öppen med sin kritik mot EU, men har hittills inte tagit någon större strid med unionen.

– Även om landets nya regering har intagit en vänligare hållning gentemot Kreml, har den avstått från öppen konfrontation med Bryssel om Ukraina. Bulgarien är det fattigaste landet i EU och är starkt beroende av finansiering från unionen, uppger Politico.

Siktar på att nå målet

Den nytillträdde premiärministern är en före detta stridspilot, som tidigare hänvisat till sin militära erfarenhet när han tagit ståndpunkt i fråga om kriget i Ukraina.

Så sent som i maj föreslog Rumen Radev att EU borde leda framtida fredssamtal mellan de båda länderna.

I samband med beskedet om det stoppade militära stödet till Ukraina, tillkännagav den nya regeringen också en stor satsning på den egna militära förmågan.

– Stoyanov presenterade också regeringens plan att öka Bulgariens försvarsutgifter till målet, som satts av Nato, på 5 procent av BNP, i enlighet med vad Rumen Radev tidigare lovat, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen