ARLA: Brist på två populära produkter – tomma hyllor

2026 05 11

Arla har svårt att hinna med.

Trenden med den proteinrika mejeriprodukten kvarg tycks inte försvinna.

Svenskarna är som galna i kvarg, någonting som visar sig i många affärer där hyllorna står tomma.

Nu meddelar mejerijätten Arla att det råder brist på kvarg, keso och “allt annat som har protein i sig”, rapporterar TV4.

Enormt intresse

Efterfrågan på kvarg är så pass hög att producenterna inte hinner med.

Max Wallenberg, presschef på Arla Sverige, bekräftar det enorma intresset.

– Det är absolut en brist på kvarg och keso och allt annat som har protein i sig, säger han enligt kanalen.

Det är anledningen

Intresset för kvarg och andra liknande produkter har fullkomligt exploderat på senare år.

Dietisten Karoline Pettersson menar att det hela är ett resultat av en växande hälsotrend.

– Kvarg är ett livsmedel som är både proteinrikt och fettsnålt. Och det är något som brukar tilltala människor som är i träningsbranschen, säger hon.

Läs mer: BEKRÄFTAT: Arlanda bäst i världen

Det är kvarg

Kvarg har tidigare varit en produkt som främst använts i bakning och matlagning.

Men på senare år har det blivit en favorit för frukost och mellanmål.

Kvarg är en färskost som är gjord på surmjölk, slätare, krämigare och lite syrligare i smaken än exempelvis keso.

Så tillverkas det

Kvarg tillverkas genom att man koagulerar surmjölk med mjölksyrabakterier.

Under koaguleringen separeras de flytande delarna (vasslen) bort från den fasta ostmassan som sedan silas för att bli den släta kvargen.

Kvargen har i sig själv en naturligt låg fetthalt och hög halt protein, vilket gör det till ett populärt mellanmål för många som tränar aktivt.

– I Sverige var det Arla som lanserade kvarg i dagligvaruhandeln 1985. Det var varumärket Kesella som lanserade en kvarg främst till för bakning och matlagning, förklarar Arla.

Läs mer: Experter sågar mjölktrend – kan vara farlig

Arkivfoto: Axfood

Text: Redaktionen

Flamingo-missiler har slagit ner

2026 06 10

Ukraina har träffat flera ryska måltavlor med drönare och missiler.

På onsdagsmorgonen kommer uppgifter om nya ukrainska attacker mot Ryssland.

Ett oljeraffinaderi i den ryska staden Samara har träffats av ukrainska drönare.

Samtidigt har en tillverkningsanläggning i Tjeboksary träffats av missiler under natten, rapporterar Kyiv Independent.

Nya attacker

Oljeraffinaderiet Kuybyshevskiy i Samara oblast – beläget omkring 800 kilometer från gränsen mellan Ryssland och Ukraina – har träffats av drönare.

Filmklipp på sociala medier visar lågor och rök vid platsen efter attacken.

Ukraina fortsätter därmed att attackera måltavlor hundratals kilometer från gränsen med drönare.

Vid flera tillfällen har drönarna åkt så långt som 1 500 kilometer från gränsen.

Missilattack mot Tjeboksary

Men det är inte bara drönare som har slagit ner i Ryssland.

I Tjeboksary i Tjuvasjien träffades en forsknings- och tillverkningsanläggning av ukrainska missiler.

Fabriken försörjer den ryska försvarsindustrin, inklusive delar till Orion-drönare och Iskander-robotar, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst.

Ukrainas flygvapen har inte uppgett vilken typ av missil som användes i attacken.

Sociala medieuppgifter gör dock gällande att det ska ha varit Ukrainas egna Flamingo-missiler.

Ryska attacker

Även Ryssland har skickat drönare under natten till onsdagen, bland annat mot Odessa oblast.

Bostadshus har träffats i samband med den ryska attacken, rapporterar RBC Ukraine.

– I ett av dem blev en lägenhet på femte våningen helt utbränd. Branden släcktes snabbt av räddningstjänsten, kommenterar Ukrainas flygvapen.

– En 46-årig kvinna skadades. Hon fördes till sjukhus och får all nödvändig vård.

Inga tecken

Något fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina tycks ännu inte vara nära förestående.

Trump-administrationen har lagt mindre fokus på fredsförhandlingarna i samband med det pågående kriget i Mellanöstern.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att om Vladimir Putin inte har någon avsikt att inleda fredsförhandlingar så kommer de ukrainska attackerna att fortsätta.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

2026 06 09

Ett av Natos länder trycker nu på stoppknappen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 har flera länder i väst skickat omfattande stöd till det krigsdrabbade landet.

Det gäller även Bulgaren som vid 13 tillfällen har skickat stödpaket, sedan kriget inleddes.

Men nu är det stopp.

EU- och Natomedlemmen kommer framöver inte skicka mer militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico.

– Vi har redan klargjort att kriget i Ukraina inte kommer att lösas på slagfältet, säger Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov, enligt tidningen.

– Vi bevittnar ett utmattningskrig och oavsett hur mycket vapen som Ukraina samlar på sig är det enda resultatet förlust av människoliv. Det är dags att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Ny regering i landet

Det bulgariska folket gick till val i mitten av april.

Segrare blev den nytillträdda premiärminister Rumen Radev, som historiskt har haft goda relationer till Ryssland.

Den nya regeringen har också varit öppen med sin kritik mot EU, men har hittills inte tagit någon större strid med unionen.

– Även om landets nya regering har intagit en vänligare hållning gentemot Kreml, har den avstått från öppen konfrontation med Bryssel om Ukraina. Bulgarien är det fattigaste landet i EU och är starkt beroende av finansiering från unionen, uppger Politico.

Siktar på att nå målet

Den nytillträdde premiärministern är en före detta stridspilot, som tidigare hänvisat till sin militära erfarenhet när han tagit ståndpunkt i fråga om kriget i Ukraina.

Så sent som i maj föreslog Rumen Radev att EU borde leda framtida fredssamtal mellan de båda länderna.

I samband med beskedet om det stoppade militära stödet till Ukraina, tillkännagav den nya regeringen också en stor satsning på den egna militära förmågan.

– Stoyanov presenterade också regeringens plan att öka Bulgariens försvarsutgifter till målet, som satts av Nato, på 5 procent av BNP, i enlighet med vad Rumen Radev tidigare lovat, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen