UPPGIFTER: Zelenskyj kan bytas ut

2026 06 17

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har blivit populär i hela världen för sitt sätt att leda landet under kriget.

Han har också ett starkt stöd bland den egna befolkningen.

Trots det kan Zelenskyj komma att lämna presidentposten.

Då förväntas han sluta

En stor majoritet av Ukrainas befolkning förväntar sig att Zelenskyj slutar som president när kriget är slut, rapporterar Kyiv Independent.

Runt 67 procent av ukrainarna väntar sig att Zelenskyj ska ersättas på presidentposten vid ett krigsslut, enligt en ny undersökning från Kyiv International Institute of Sociology (KIIS).

För tre år sedan, år 2023, låg motsvarande siffra bara på 23 procent. Men nu förväntar sig alltså allt fler ukrainare en förändring inom det politiska toppskiktet efter kriget.

88 procent av ukrainarna förväntar sig ”minst en nivå av omstart” av centrala myndigheter när kriget är slut.

Bland ukrainare som fullt ut litar på Zelenskyj förväntar sig 33 procent att han ska sluta efter kriget. Bland dem som ”tender att lita på” Zelenskyj ligger siffran på 68 procent, och bland dem som inte litar på honom alls tror 97 procent att han kommer att ersättas.

”Stödet är inte villkorslöst”

74 procent av ukrainarna säger att de stödjer en regeringsomställning efter kriget.

En annan färsk KIIS-undersökning visar att 61 procent av ukrainarna litar på Zelenskyj, men det betyder inte nödvändigtvis att de vill att han ska sitta kvar efter kriget.

– Presidenten åtnjuter ukrainarnas förtroende och stöd i frågor om nationellt försvar, och för majoriteten bör han sitta kvar till krigets slut, säger KIIS-direktören Anton Hrushetskyi, enligt tidningen.

– Men detta förtroende och stöd är inte villkorslöst, utan snarare återhållsamt, tillägger han.

En undersökning i maj visade också att endast 28 procent vill att Zelenskyj ska sitta kvar som president efter kriget.

Det ukrainska folket verkar över huvud taget förvänta sig en nystart i det politiska livet, inklusive parlamentet, efter kriget.

– Det är en mycket bredare begäran om förnyelse av eliten och viljan att se någon ny i parlamentet, regeringen och andra myndigheter, säger Anton Hrushetskyi.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

”Andra vågen har börjat” – Ryssland i oväntat krisläge

2026 09 17

Detta efter att tillgången på diesel förbättrats och bensinpriserna börjat sjunka under sommaren.

Nu når priserna nya rekordnivåer, rapporterar RBC Ukraine.

Krisen kommer tillbaka

En andra våg av bränslekrisen har börjat i Ryssland efter en lättnad i början av augusti, enligt analyser som återges av Agentstvo.Novosti.

Det är oväntat enligt analytikerna eftersom situationen under sommaren såg ut att vara på väg att stabiliseras. Tillgången på diesel förbättrades samtidigt som bränslepriserna föll efter den första krisvågen.

Nu har utvecklingen vänt.

Den 14 september kostade AI-92 i genomsnitt 74,60 rubel per liter, vilket är högre än den tidigare toppen på 73,85 rubel. AI-95 nådde samtidigt 80,78 rubel per liter, som är nya rekordnivåer för landet.

LÄS MER: 300 000 kameror sätts upp i Moskva – Putin i panik

Sankt Petersburg värst

Ett av de tydligaste tecknen på den nya krisen syns i Sankt Petersburg.

För två dagar sedan fanns AI-92 bara på omkring en av fyra bensinstationer i staden. AI-95 fanns på något fler än en av fem stationer.

Det innebär att tillgången är ännu sämre än under toppen av den första krisvågen i början av juli. Då gick AI-95 att hitta på omkring 20 procent av stationerna, medan AI-92 fanns på ungefär en tredjedel.

– I Leningradregionen i Ryssland har en gemensam begränsning av bränsleförsäljningen införts vid bensinstationer. Bilister får köpa högst 30 liter per tankning, uppger tidningen.

Samtidigt har priserna skjutit i höjden på flera håll. I Dagestan har AI-92 ökat med 33,6 procent på fyra veckor, medan AI-95 har blivit 35,6 procent dyrare.

Ukraina har sagt ja

Den nya krisen kommer samtidigt som Ukraina har sagt att landet är berett att stoppa attacker mot rysk energiinfrastruktur – om Ryssland gör detsamma.

USA president Donald Trump har sagt att Ryssland och Ukraina ska stoppa angreppen mot varandras energianläggningar.

– Herr Zelenskyj måste göra en sak. Han måste sluta slå ut dieselförsörjningen i Ryssland, sade USA:s president nyligen, rapporterar Politico.

Ukraina har dock krävt tydliga garantier för att Ryssland faktiskt följer en sådan överenskommelse.

Nya attacker har dock fortsatt att rapporteras, bland annat mot ryska raffinaderier.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

2026 09 17

Ukrainska drönare når allt längre in på rysk mark.

Ett ryskt långdistansradarsystem värt omkring 100 miljoner dollar uppges ha slagits ut i en ukrainsk drönarattack, rapporterar United24 media.

Träffades 175 kilometer bort

– 429 brigaden ”Achilles” slog tillsammans med 43 separata artilleribrigaden ut en Nebo-M-radar nära flygfältet Millerovo i Rostovregionen, varifrån fienden regelbundet skickar ut Shahed-drönare, uppger ukrainska styrkor i ett inlägg på X.

Attacken genomfördes gemensamt av brigaderna med en RAM-2X-drönare. 

– Radarn träffades med en RAM-2X på ett avstånd av omkring 175 kilometer från linjen för stridskontakt, fortsätter militären.

Det innebär att målet befann sig långt bakom den direkta frontlinjen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Värt en miljard kronor

Nebo-M är ett ryskt långdistansradarsystem som används för att upptäcka och följa luftmål på stora avstånd.

Systemet kan ge ryska styrkor information om luftrummet och tidig varning om inkommande långdistansattacker.

Den ukrainska militären uppskattar värdet på det radarsystem som attackerades till omkring 100 miljoner dollar, motsvarande nära en miljard svenska kronor.

Fler liknande attacker

Radarn var placerad nära Millerovo-flygfältet, som enligt den ukrainska brigaden regelbundet används av ryska styrkor för att skicka Shahed-liknande attackdrönare mot Ukraina.

Enligt brigaden används även andra attack- och skendräneringsdrönare från flygfältet. De drönare som opererar från området uppges regelbundet användas i attacker mot Ukrainas östra, centrala och norra delar.

Så sent som i augusti lyckades Ukraina förstöra en rysk radarstation av typen Nebo-U.

I en separat operation för tre dagar sen uppges en ukrainsk drönargrupp ha förstört två ryska BM-21 Grad-raketramper och skadat ytterligare två. En av attackerna genomfördes efter att drönaren hade flugit omkring 45 kilometer.

Gruppens befälhavare, som går under anropsnamnet ”Zhulyk”, uppgav att de fyra Grad-systemen var de första av den typen som bataljonen hade slagit ut.

Den senaste attacken är en del av en fortsatt ukrainsk kampanj mot rysk militär utrustning och infrastruktur långt från fronten.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen