300 000 kameror sätts upp i Moskva – Putin i panik

2026 09 16

Putin har gett en skarp order gällande Moskva.

Hundratusentals övervakningskameror ska övervaka Moskva.

Detta för att övervaka invånare, samtidigt som systemet allt mer kopplas till jakten på personer som undviker militärtjänst och regimkritiker, rapporterar United24 media.

Mest övervakade stad

Moskva har utvecklat ett omfattande digitalt övervakningssystem som gör huvudstaden till en av världens mest övervakade städer, enligt The New York Times.

Omkring 300 000 övervakningskameror ska nu finnas i stadens nätverk. Tekniken används bland annat tillsammans med ansiktsigenkänning i kollektivtrafiken och andra delar av stadens infrastruktur.

– Övervakningskameror används i allt större utsträckning av Kreml för att spåra regimkritiker och upprätthålla militär värnplikt, skriver tidningen.

Läs mer: USA säger ja till Ukraina

Kamerorna jagar ryssar

Efter den stora utflyttningen av män i värnpliktsålder från Ryssland 2022 införde myndigheterna elektroniska inkallelser via den statliga tjänsten Gosuslugi.

De digitala kallelserna har samma juridiska betydelse som fysiska kallelser och kan automatiskt hindra mottagaren från att lämna landet.

Med biometrisk övervakning integrerad i Moskvas kollektivtrafik och stadsinfrastruktur kan personer som försöker undvika militärtjänst riskera att upptäckas genom ansiktsigenkänning.

Det innebär i praktiken att personer som vill undvika systemet kan tvingas hålla sig borta från tunnelbanan och andra platser där tekniken används.

Vill ha ett digitalt Ryssland

– Rysslands ledare Vladimir Putin har framställt utvecklingen av artificiell intelligens som en existentiell nödvändighet för Rysslands suveränitet, uppger tidningen.

Moskva försöker därför bygga ett mer isolerat digitalt system som är mindre beroende av västerländsk teknik.

Men Rysslands teknologiska sektor har samtidigt drabbats hårt av västerländska sanktioner och utflyttningen av teknisk kompetens efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Enligt The New York Times är Ryssland fortfarande starkt beroende av utländsk teknik, samtidigt som landet försöker skapa ett eget digitalt ekosystem.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Gick i konkurs efter 123 år – nu nysatsar butikskedjan

2026 10 30

Den klassiska butikskedjan Buttericks är tillbaka.

I januari förra året kom beskedet; den klassiska butikskedjan Buttericks gick i konkurs efter 123 år.

Bara en månad senare räddades dock bolaget av Göteborgsbaserade investerare som köpte konkursboet.

Nu storsatsar Buttericks igen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Som när de var barn”

I dag har Buttericks butiker i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö och Lund.

E-handeln finns där som ett komplement för kunder som inte har någon butik nära, men den stora satsningen sker i butikerna.

– Vi vill förstärka upplevelsen i våra butiker. Vi vill gärna se att det blir den magiska känslan som många av våra vuxna kunder kände när de var barn, säger huvudägare Henrik Olander.

1,2 miljarder

Halloween är som bekant en viktig period för Buttericks. I år planerar svenskarna att inhandla Halloweenrelaterade varor för 1,2 miljarder kronor.

Henrik Olander menar att Buttericks kommer att kunna vara en destination för Halloweenhandlare i många år framöver.

– Vi är ett stabilt bolag. Vi kommer nog driva det många år framåt, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Buttericks historia

Buttericks resa började i november 1903, när den första butiken slog upp portarna på Drottninggatan i Stockholm.

Tio år senare slog butiken i Göteborg upp dörrarna.

Under en lång tid har kedjan fokuserat på fest och skoj.

Var tidiga

Så här låter det från kedjan gällande deras historia:

– Butterick’s har alltid varit innovativa och gick från att vara modespecialist till att bli dagens skämt- och festartikelspecialist genom förmågan att anpassa sig, menas det.

– Redan 1913 introducerades de första skämtartiklarna och under 1920-talet breddades sortimentet ytterligare med maskeradartiklar och festtillbehör.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

En miljon hushåll kan få pengar på kontot

2026 10 30

Regeringen aktiverar nu högkostnadsskyddet för ett elområde.

Högre elpriser är att vänta. I samband med det har frågan om elstöd ställts för att skydda hushållens ekonomi.

På fredagskvällen ger regeringen besked om att de aktiverar högkostnadsskyddet för elområde fyra.

Det innebär att södra Sverige kan komma att få elstöd.

Aktiverar högkostnadsskydd

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad.

– Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra, meddelar regeringen.

Måste besluta först

Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd.

De understryker att de kommer att återkomma i frågan.

– Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Elprisområde 4 omfattar södra Sverige med över en miljon hushåll.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Busch har varnat

En orolig omvärld, låga nivåer i vattenmagasinen och höga gaspriser i Europa kan ställa till det i vinter.

Frågan om huruvida elstöd kan komma att bli aktuellt i vinter ställs i samband med oron över att höga elpriser kan orsaka rejäl ekonomisk smärta.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnar för att det kan bli stökigt, uppger Svenska Dagbladet.

“Kan bli stökigt”

Så här låter det från Busch:

– I grund och botten ser det stabilt ut, det finns ingen risk för att vi inte har el eller att det inte finns diesel, men det kan bli en stökig vinter, säger hon.

Läs mer: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Foto: K. Korobczuk

Text: Redaktionen