26 maj 2026

Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

2026 02 04

Arbetsförmedlingen presenterar nya siffror på onsdagsmorgonen.

Och det rör sig om ett trendbrott.

Svensk ekonomi har under de senaste åren stått inför enorma utmaningar i form av hög inflation, höga räntor och hög arbetslöshet.

Räntorna och inflationen har kommit ner till mer normala nivåer – men arbetslösheten har bestått.

Nu kommer dock ett trendbrott – arbetslösheten sjunker i 20 av 21 län.

Trendbrott

En bred nedgång av arbetslösheten kan nu ses i hela landet – förutom i Västerbotten. 

Det visar Arbetsförmedlingens rapport för det fjärde kvartalet 2025.

I slutet av året anades en ljusning där antalet inskrivna arbetslösa minskade från i genomsnitt 368 000 under det fjärde kvartalet 2024 till 357 000 under samma kvartal 2025. 

Den relativa arbetslöshetsnivån har också minskat under perioden, från 7,0 procent till 6,8 procent.

“Glädjande”

Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, kommenterar.

– Tidigare kvartal har vi sett en större variation bland länen med både en ökad och minskad arbetslöshet. Men den här gången är det glädjande att se att i princip alla har haft en sjunkande arbetslöshet jämfört med i fjol. Förhoppningsvis är det en utveckling som fortsätter framöver, säger han.

Läs mer: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Bara Västerbotten

Det är bara i Västerbotten som arbetslösheten ökar.

– Under det sista kvartalet sjönk arbetslösheten i 20 av 21 län, förklarar Arbetsförmedlingen.

– Det enda län där den i stället ökade var Västerbotten. Arbetsmarknaden i Skellefteå är fortsatt påverkad av varsel, uppsägningar och konkurs inom batteritillverkningen.

Högst och lägst

Under det fjärde kvartalet 2025 var arbetslöshetsnivån högst i Skåne, Södermanland och Västmanland. 

De lägsta nivåerna hade Norrbotten, Gotland och Jämtland.

Läs mer: Biltema går ut med varning till kunder

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

18 september 2026

Bank-ID går ut med varning till användare

2026 09 18

En bedrägerivåg sköljer över Sverige.

Ett inflöde av bedrägerier mot äldre med olika typer av tillvägagångssätt har bland annat noterats i Jönköping.

Vissa bedragare utger sig komma från polisen, andra utger sig komma från en hyrbilsfirma.

Gemensamt för många av bedrägerierna som sker just nu är att bedragarna försöker få offren att använda Bank-ID för att få tag på deras pengar.

Anhöriga bör hjälpa

Polisen i Jönköping varnar för att bedragare ger sig på äldre. Anhöriga kan göra en stor insats genom att informera sina föräldrar om att aldrig använda Bank-ID på någon annans uppmaning.

– Tyvärr förekommer mycket bedrägerier idag, via telefon, e-post, SMS, sociala medier med mera. Därför är det viktigt att du är vaksam och inte låter dig luras att använda ditt BankID, varnar Bank-ID.

Olika metoder

Bank-ID varnar för att falsk banksupport, falska telefonsamtal, bedrägerier på sociala medier, identitetsstöld och falska mejl sker där bedragarna hoppar få tag på offrets Bank-ID.

Det enskilt bästa sättet att undvika att bli drabbad av sådana bedrägerier är att aldrig ge ut Bank-ID till någon på deras uppmaning.

Läs mer: Ryska elitenheter dras bort från fronten

Ringer från “banken”

Bedragarna tycker om att utge sig komma från storbanker som Swedbank, SEB, Nordea eller Handelsbanken.

Detta eftersom de är starka varumärken som många känner till.

– Samtalet kan handla om att du är utsatt för bedrägeri eller att du av någon annan anledning behöver identifiera dig, förklarar Bank-ID.

– Samtalet kan se ut som att det kommer från bankens telefonnummer fast det inte är sant.

Så slutar det

Varningen fortsätter.

– Det slutar ofta med att bedragaren ber om koder från din bankdosa eller ber dig identifiera dig med ditt BankID, menas det.

– Bedragaren blir då inloggad och försöker sedan stjäla pengar eller aktivera ett nytt BankID i ditt namn till sin egen dator eller telefon. 

Foto: BankID

Text: Redaktionen

18 sep 2026

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen