Hela Bornholm har slocknat

2026 01 21

Hela Bornholm är utan ström.

Den danska ön har drabbats av ett omfattande strömavbrott, rapporterar TV2.

Enligt kanalen råder problem med el, vatten och värme över hela ön.

De första uppgifterna gör gällande att ett fel har uppstått med den sjökabel som förser Bornholm med ström. Kabeln har “satts ur funktion”, skriver TV2 med hänvisning till det danska energiförsörjningsbolaget Trefors.

– Sjökabeln är den primära elförsörjningskällan till Bornholm, och det är därför hela Bornholm är drabbat, förklarar kanalen.

Kraftverk igång

Till följd av det plötsliga strömavbrottet har kraftverket i Rönne satts igång av den lokala räddningstjänsten.

Enligt Jesper Nørskov Rasmussen, pressansvarig på Energinet, “slogs kabeln ut” klockan 10.16.

– Det kan ta några timmar innan hela Bornholm har ström igen. Självklart kan det gå snabbare om sjökabeln börjar fungera igen, säger han till TV2.

Det har på förmiddagen kunnat konstateras att sjökabeln är intakt. Problemet ska ha kunnat härledas till en överbelastning.

– Vi har konstaterat att sjökabeln har drabbats av en överbelastning, och vi återupprättar nu förbindelsen, säger Per Sørensen från Trefor.

Kan dröja till sent ikväll

Tidsprognosen för när Bornholm kan få tillbaka strömmen är osäkert. Enligt Trefor tar man höjd för att det kan dröja till klockan 21 ikväll.

Temperaturen på den danska ön ligger för närvarande runt nollan.

– Vi utreder just nu orsaken till det omfattande strömavbrottet som just nu upplevs på Bornholm, vilket även påverkar vattenförsörjningen. I samband med detta för vi en dialog med Bornholms Energi och Försörjning och myndigheterna i Lokala Krismottagningen, framhåller Bornholmspolisen till TV2.

Bornholms sjukhus är fortfarande i drift och färjorna till ön går hittills som planerat.

Foto: A. Rasmussen

Text: Redaktionen

USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

2026 09 16

Senaten har redan godkänt det – nu rör sig representanthuset mot ett enormt sanktionspaket.

USA har fortfarande inte lyckats medla fram något slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Nu kan ett stort sanktionspaket motivera Vladimir Putin att ingå i fredsförhandlingar.

Den amerikanska senaten har redan godkänt lagförslaget– och nu rör sig representanthuset mot en slutlig omröstning, rapporterar Kyiv Independent.

Tung smäll närmar sig

Lagförslaget, som leddes av den bortgångne republikanske senatorn Lindsey Graham, skulle ge presidenten befogenhet att tullbeskatta upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk olja och naturgas.

Det skulle även ge tillåtelse att slå till mot fem länder som hjälper Moskva att kringgå energisanktionerna.

Lagförslaget har fått grönt ljus i senaten – och passerade sin sista proceduromröstning i representanthuset under gårdagen med 214–211 röster.

Ytterligare debatt och slutomröstningen för att godkänna lagförslaget kommer att äga rum idag onsdag.

Mot Putin

Sanktionspaketet kan även tillåta sanktioner mot Vladimir Putin och andra framträdande Kreml-tjänstemän.

Sanktioner kan också införas mot stora finansiella institutioner, däribland den ryska centralbanken samt storbankerna Sberbank och Gazprombank, såväl som statsägda ryska företag.

Utländska personer och företag som stöttar den försvarsindustriella basen i Ryssland kan även bli föremål för sanktioner.

“Kommer inte vila”

Senare på onsdagen väntas alltså besked om lagförslaget går igenom eller inte.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal är säker på sin sak.

– Vi kommer inte att vila förrän Ukraina är tryggt som en fri nation, säger han enligt Ukrainska Pravda.

“Enda sättet”

Blumenthal fortsätter.

– Det enda sättet att stoppa mobbare är att slå tillbaka och slå dem på käften.

Han har länge varit en av de mest Ukrainavänliga senatorerna i den amerikanska kongressen.

Foto: By U.S. Embassy Kyiv Ukraine - Bipartisan delegation of the U.S. Congress visited Kyiv, May 30, 2025, Public Domain resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

2026 09 17

Norges tidigare centralbankschef varnar för en global finanskris.

Anledningen är att långräntorna i USA har skenat, vilket leder till att landets skuldberg växer allt mer.

Den tidigare norske centralbankchefen, Øystein Olsen, varnar nu för konsekvenserna, när det den amerikanska tioårsräntan närmar sig 5 procent.

– Om det sker får vi en finanskris som vi aldrig tidigare har sett maken till. Det är det som är den stora oron, säger han, rapporterar det norska affärsmagasinet Finansavisen.

Grundmur i systemet

USA:s statsfinanser är ansträngda. Den ökande räntan gör att pressen växer ännu mer och runt 14 procent av statens utgifter går nu till räntebetalningar.

Det är framför allt de amerikanska statsobligationerna som oroar den tidigare norske centralbankschefen.

– Amerikanska statsobligationer är grundmuren i ett stort, globalt finansiellt system. För Oljefonden och andra länder med stora överskott är amerikanska statsobligationer traditionellt det säkra kortet, säger Øystein Olsen enligt affärsmagasinet.

– Det handlar om förtroendet för USA. Det är just detta förtroende som kan komma i spel, vilket i så fall skulle vara mycket allvarligt för hela det globala finansiella systemet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Finanskris

För snart 20 år sedan utlöstes en av de värsta finanskriserna världen hittills sett.

– I september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Det fick konsekvenser för hela det finansiella systemet i Sverige och världen, uppger Riksbanken.

Oron växer

Finanskrisen 2008 föregicks av en snabb framväxt av privata kreditfonder, det vill säga aktörer som utanför banksystemet lånar ut pengar till företag som är för riskabla för att få fördelaktiga lån från vanliga banker.

I våras kom varningar från flera experter, bland annat Riksbanken, för att fenomenet kan leda till en ny finanskris, rapporterade SvD.

– Private credit är ett växande fenomen globalt och framför allt i USA som man måste fortsätta bevaka noga eftersom det finns kopplingar från de här fonderna in i det finansiella systemet och framför allt till bankerna, sade Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, till tidningen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen