Här är tre skatteförändringar som sker 2026

2025 12 24

Snart är 2025 över.

Och regeringen har beslutat om en rad skatter som ska sänkas under 2026.

En av de mest uppmärksammade sänkningarna handlar om matmomsen – där konsumenter hoppas på att det kommer innebära billigare priser i matbutikerna.

– Men det är förutsatt att butikerna följer med, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till TV4.

Tre skatter som sänks

Från och med den första januari sänks inkomstskatten.

Den som har en lön på 25 000 kronor i månaden kan vänta sig en sänkning på 125 kronor.

Den som istället tjänar 42 000 kronor per månad får en sänkning på 401 kronor.

Mellan första april nästa år och 31 december året därpå sänks även matmomsen från tolv till sex procent.

Även sparandet

För den som sparar pengar kommer saker att förändras nästa år.

Skattefritt sparande kommer inte längre bara gälla upp till 150 000 kronor – utan till 300 000 kronor.

Ändringen gäller schablonbeskattningen, det vill säga ISK-konton och kapitalförsäkringar.

Läs mer: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Andra ändringar

Samtidigt finns en rad andra förändringar som också kommer att ske nästa år.

Från och med årsskiftet återgår exempelvis avdrag för rotarbete till 30 procent av arbetskostnaden.

Reduktionen slopas

Beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor och för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av höjs från 11 000 kronor till 15 000 kronor.

Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas även, uppger Skatteverket.

– Den kraftiga ökningen av antalet solcellsanläggningar innebär enligt regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas därför, meddelar myndigheten.

Läs mer: NYTT KRAV: 650 000 svenskar kan bli utan körkort

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

NYTT KRAV: 650 000 svenskar kan bli utan körkort

2025 12 23

Hundratusentals svenska bilister ser alldeles för dåligt.

I Sverige finns i dagsläget inga krav på syntest i samband med förnyelse av körkortet.

Såväl en stor majoritet av svenska folket som Synbesiktningen – samarbetet mellan Synoptik och Bilprovningen – vill dock ändra på det.

Det kan påverka de 650 000 bilister i Sverige som idag kör med så pass nedsatt syn att de inte skulle få ta körkort i dagsläget, framhåller Synbesiktningen i ett pressmeddelande.

650 000 bilister

För sjuttonde året i rad har Synoptik och Bilprovningen genomfört Synbesiktningen, där bilister får testa synen och svara på attitydfrågor rörande syn och trafiksäkerhet.

Undersökningen visar att var tionde bilist, motsvarande närmare 650 000 bilförare, inte når upp till de synkrav som Transportstyrelsen ställer vid ansökan om lämplighetsintyg för B-körkort.

– Att var tionde bilist inte når upp till kraven är verkligen oroväckande eftersom det innebär att man ser suddigt redan efter en meter och därmed har svårt att upptäcka skyltar och annat i trafiken i tid, säger Awet Tesfamariam, Kliniskt ansvarig på Synoptik.

Folket vill se ändring

Synbesiktningen har frågat svenskarna hur de ser på saken.

Resultatet visar att 90 procent vill ha ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse.

– I Sverige är det i dagsläget bara förare över 45 år som kör tunga fordon som omfattas av lagkrav på syntest i samband med körkortsförnyelsen, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

– Med tanke på att Sverige är en förebild på trafiksäkerhetsområdet, inte minst tack vare Nollvisionen, borde det vara en självklarhet för alla förare, oavsett fordonsslag, att testa synen vid förnyelse av körkort.

Läs mer: Bekräftat: Bästa bilmärket att äga 2026

Inget krav

Sverige har idag ett system där vården rapporterar till Transportstyrelsen när förändringar i hälsan påverkar förmågan att framföra ett fordon.

Kontrollsystemet är dock inte relaterat till körkortsförnyelse utan inträffar vid eventuella besök hos sjukvården.

“Bör bli obligatoriskt”

Det vill Synbesiktningen se en ändring på.

– Vi ser ingen anledning att inte göra mer och föreslår därför att obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse införs för att öka trafiksäkerheten i Sverige, fortsätter Tesfamariam.

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

På väg att ta slut i Ryssland – letar febrilt över hela världen

2025 12 23

Det råder brist på ryska soldater.

Nu vidtar Putinregimen drastiska åtgärder för att fylla på manskapet.

Utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd eller medborgarskap i Ryssland måste från och med nu först genomgå militärtjänst i minst ett år.

Detta enligt ett nytt dekret utfärdat av Kreml, rapporterar Yle.

Letar över hela planeten

Beskedet är en uppföljning av Rysslands jakt på soldater som pågår över hela världen.

Förutom Nordkorea ska Moskva ha hämtat folk från exempelvis Kenya, Nepal och Tadzjikistan, enligt CNN.

– Nästan 200 utlänningar från 37 länder har tillfångatagits i strid för Ryssland och hålls för närvarande som krigsfångar av Ukraina, uppger kanalen med hänvisning till ukrainska myndigheter.

Enligt deras egna berättelser har de utländska soldaterna lockats eller lurats av bedrägerier och mutor för att slåss för de ryska styrkorna.

– De talar olika språk och kommer från olika kulturer, men har en sak gemensamt – de säger att de blev lurade av Ryssland att gå med i ett krig de inte ville utkämpa, framhåller CNN i sin granskning.

Minst 20 000 vid fronten

Under fjolåret ansökte 215 000 utlänningar om uppehållstillstånd i Ryssland. Antalet som efterfrågade medborgarskap var 209 000, enligt Yle.

Framför allt handlar det om migranter från centralasiatiska grannländer som Uzbekistan, Tadzjikistan och Kazakstan.

I våras uppgav Alexander Bastrykin, chef för den ryska utredningskommittén, att minst 20 000 individer från Centralasien som tilldelats ryskt medborgarskap har skickats till fronten.

Det nya dekretet innebär emellertid att man inte ens kan lämna in sina ansökningshandlingar innan militärtjänstgöringen är färdig.

Långsiktig strategi

Undantagen gäller medborgare från Belarus, Kazakstan, Moldavien och Ukraina. Dessutom omfattas inte studenter eller “högkvalificerade specialister”, enligt Yle.

Förutom att värva soldater ska de nya reglerna också vara en långsiktig strategi för att avskräcka flyktingar från att komma till Ryssland, och istället locka tillfällig arbetskraft.

Foto: Random Institute resp President of Russia Office

Text: Redaktionen