Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

2025 11 08

Tomahawk-sagan tycks inte vara över än.

Ukraina fortsätter att utveckla sina egna robotar för att slå till mot ryskt territorium.

Däremot vill de ukrainska styrkorna fortsatt få använda den omskrivna amerikanska Tomahawk-roboten.

Sagan tycks inte vara över än, om man ska tro Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Nytt besked

Den ukrainske presidenten säger att tillverkare står redo att skicka Tomahawks “så fort Trump säger ja”.

– President Trump sade inte “nej”, och olika institutioner har gett oss positiva signaler angående detta beslut, säger Zelenskyj till Kyiv Post.

– Givetvis tillhör det slutgiltiga beslutet USA:s president. Ett sådant beslut skulle utgöra en separat press på Ryssland, och det är viktigt för oss.

“Har diskuterat”

Zelenskyj fortsätter.

– Vi diskuterade detta med tillverkarna. Om det kommer en positiv signal från president Trump, kommer de gladeligen att tillhandahålla eller sälja de aktuella systemen, säger han.

Läs mer: ”Kommer känna vårt svar” – Kremls meddelande till Sverige

Pentagon godkänner

Pentagon har gett Vita huset grönt ljus att förse Ukraina med långdistansrobotar av typen Tomahawk. 

Detta efter att ha bedömt att det inte skulle påverka USA:s lager negativt, vilket lämnar det slutgiltiga politiska beslutet i president Donald Trumps händer.

Det säger tre amerikanska och europeiska tjänstemän med insyn i ärendet till CNN.

“Inte bara Tomahawks”

En annan som menar att sagan om Tomahawk-robotarna inte är över är Ukrainas ambassadör i USA Olha Stefanishyna.

Hon menar att “positiva” diskussioner fortfarande pågår.

– Det är inte bara Tomahawk-robotar utan även olika typer av andra långdistans- och kortdistansrobotar, och jag kan bara säga att det är ganska positivt, säger hon enligt RBC Ukraine.

Läs mer: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: By U.S. Navyderivative work: The High Fin Sperm Whale - Tomahawk_Block_IV_cruise_missile.jpg, Public Domain

Text: Redaktionen

25 mars 2026

”Fullskalig kris” i Ryssland – inte hänt sedan krigets start

2026 03 25

Den ryska ekonomin haltar fortsatt.

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 slog västvärlden till med tunga sanktioner mot ryska aktörer.

Krigsutbrottet gjorde att utvecklingen inom detaljhandeln stannade upp, och under det första kvartalet 2022 etablerades inga nya företagssatsningar inom branschen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Men efteråt har en viss återhämtning skett. Fram tills nu.

Första gången sedan 2022

Under det första kvartalet 2026 har det återigen hänt.

Ryska butiker läggs ned på löpande band, men inga nya satsningar etableras inom detaljhandeln.

– Vi har en fullskalig kris som började 2025 och sannolikt fortsätter in i 2026, säger experten Fjodor Virin, vid den ryska analysbyrån Data Insight, enligt tidningen.

Rekordlåg nivå

I takt med att allt fler butiker stänger igen, både ryska och utländska, så gapar många köpcentrum tomma.

I Moskva har andelen utländska återförsäljare minskat till en historiskt låg nivå.

– Driftsättningen av butiksytor har nått den lägsta nivån på åtta år, uppger tidningen.

Cementproduktionen rasar

Den ryska ekonomins fall sker på bred front.

Under årets första månader rasade också landets cementproduktion med omkring 31 procent, i jämförelse med samma period föregående år, enligt Moscow Times.

Den väntade årsproduktionen under 2026 väntas bli den lägsta på över 15 år.

– Huvudorsaken till kollapsen är en kraftig minskning av byggprojekt i landet, uppger tidningen.

Kriget i Mellanöstern

Samtidigt finns det ljusglimtar för den ryska ekonomin. Mycket tack vare kriget i Mellanöstern, som åter öppnat möjligheten för Ryssland att sälja olja, vilket är en viktig inkomst för landet.

En möjlighet som Vladimir Putin kommer försöka utnyttja.

– Det är viktigt för ryska energibolag att utnyttja det nuvarande ögonblicket, sade Putin i samband med beskedet om de lättade sanktionerna mot den ryska oljan, rapporterar Fortune.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen  

25 mars 2026

Sverige varnas: Krisen inleds i april

2026 03 25

Tyskland varnar hela Europa för gasbrist.

Energiexperter varnar för att brist på gas och olja kan drabba Europa redan nästa månad.

Detta kommer troligtvis även påverka elpriserna i Sverige.

Energiförsörjningen hotad

Konflikten i Mellanöstern som startade i  februari har redan minskat tillgången på flygbränsle och hotar nu även diesel och bensin.

– Sydasien drabbades först av tyngden av detta. Sedan har det spridit sig till Sydostasien, Nordostasien och nu i allt högre grad till Europa när vi går in i april, uppgav Shells VD, Wael Sawan vid CERAWeek-konferensen i Texas, rapporterar CNN.

Den nästan fullständiga stängningen av Hormuzsundet, som normalt transporterar cirka en femtedel av världens olja och flytande naturgas, tillsammans med attacker mot energianläggningar i Mellanöstern, har kraftigt stört de globala bränsletillgångarna.

Tyskland flaggar för kris

Under samma konferens tillfrågades Katherina Reiche, Tysklands minister för ekonomi och energi, hur den globala energibristen påverkar Tyskland.

Hon varnar för att om konflikten inte upphör, kan energibristen nå Europa redan nästa månad.

– Vi ser inga brister i volym just nu, men om konflikten inte upphör, bedömer vi att det troligen kan ske senare, i april eller maj, säger hon.

Sverige påverkas

Även om Sverige inte är direkt beroende av gas påverkas landet ändå av en instabil europeisk gasmarknad.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger Energimyndigheten.

Anders Wallinder, chef på avdelningen för trygg energiförsörjning vid Energimyndigheten, har tidigare varnat för liknande risker.

– När vi inte har ett eget överskott av el som i princip svämmar över påverkas vi direkt av den europeiska prisbilden, framför allt i södra Sverige, sade han till DN, vid ett tidigare tillfälle.

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen