23 juni 2026

”Kommer känna vårt svar” – Kremls meddelande till Sverige

2025 11 05

Det råder stort missnöje i det ryska toppskiktet.

Europa överväger fortsatt att konfiskera frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina.

Flera europeiska ledare – däribland Ulf Kristersson (M) – vill se att tillgångarna konfiskeras.

Nu går Kreml ut med en varning om att Sverige och andra EU-länder kommer att “känna vårt svar” om de ryska pengarna går till Ukraina.

Kristersson för

Flera av de nordiska och baltiska länderna vill att EU genomför åtgärden.

– Europa kan inte ta risken att det finns frysta ryska tillgångar som går tillbaka ograverat till Ryssland trots det här kriget, har Kristersson sagt enligt SVT.

Förslaget har stött på visst motstånd i Belgien och Frankrike – men uppges röra sig framåt.

“Kommer känna vårt svar”

Nu meddelar Kreml Sverige och andra EU-länder att de “kommer känna vårt svar vid konfiskering av tillgångar”.

– Bryssel och andra europeiska huvudstäder, som är särskilt ivriga att stödja idén om de facto konfiskering av ryska pengar, kan vara säkra på att Ryssland har en tillräcklig arsenal av medel för ett lämpligt politiskt och ekonomiskt gensvar. EU kommer att känna vårt svar, säger biträdande utrikesminister Alexander Grushko enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Läs mer: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

“Skulle inte rekommendera”

Grushko fortsätter.

– Vi skulle inte rekommendera att EU:s medlemsstater låter sig ledas av oansvariga europeiska tjänstemän och inbitna rysslandsfientliga, som i själva verket föreslår att man ska “prova sig fram” i fall ryssarna inte gör någonting i gengäld, och resten av världen inte drar slutsatser om tillförlitligheten hos EU:s “finansiella fristad”.

Sverige stöttar

Sverige backar planen att låta frysta ryska tillgångar gå till Ukraina för att bland annat finansiera landets försvar.

Däremot har inget slutgiltigt beslut i frågan tagits ännu.

Läs mer: Rysk elitenhet utslagen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24 juni 2026

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

20 september 2025

”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

2026 06 25

Apple höjer priserna på vissa produkter i USA.

Under de senaste åren har den artificiella intelligensens framfart lyfts fram som den hetaste trenden på börsen.

Storbolag som Microsoft, Google och Amazon satsar hundratals miljarder dollar på AI.

Men i takt med att datacenter byggs ut så ökar även efterfrågan och kostnaden för minne och lagring.

Nu höjer Apple priserna på iPads och MacBooks i USA på grund av utvecklingen, rapporterar CNBC.

Höjer priserna

Apple höjer priserna på olika varianter av iPads och MacBooks i USA med mellan hundra och trehundra dollar.

Det beskrivs som företagets första formella steg för att vältra över de högre minnes- och lagringskostnaderna på konsumenterna.

Apple framhåller att “vi vet att detta inte är några välkomna nyheter, och vi arbetar outtröttligt för att hitta lösningar”.

“Aldrig sett något liknande”

I en kommentar meddelar techjättens team att de aldrig har sett något liknande.

– Konsumentelektronikbranschen står inför en utmaning utan motstycke, menas det.

– Den snabba expansionen av AI-datacenter har skapat en extraordinär våg av efterfrågan på minne och lagring. Vi har aldrig tidigare sett ett komponentpris stiga så mycket, så snabbt. 

Läs mer: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Syns på efterfrågan

Minneschiptillverkaren Micron har varit het på börsen med anledning av bristen på minne och lagring.

Under gårdagen släppte bolaget sin efterlängtade kvartalsrapport.

Micron prognostiserade då omsättning som ligger långt över förväntningarna, och meddelade att deras kunder har förbundit sig till 22 miljarder dollar för att säkra leveranser av minneschips. 

Vd-kommentaren

Vd Sanjay Mehrotra vittnade i rapporten om den enorma efterfrågan.

– Vi förväntar oss att den strama marknadssituationen kommer att hålla i sig bortom kalenderåret 2027, som ett resultat av den AI-drivna efterfrågan inom alla segment i kombination med strukturella utbudsbegränsningar, sade Mehrotra enligt Reuters.

Foto: T. Vu

Text: Redaktionen