Utspelet från Medvedev – Natoland kan ”försvinna”

2025 10 30

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev hotar Belgien.

Tonläget höjs mellan Belgien och Ryssland.

Under gårdagen sade Belgiens utrikesminister Theo Francken att Nato skulle “jämna Moskva med marken” om en rysk missil skulle slå ner i Bryssel.

Rysslands ambassad i Belgien reagerade starkt på uttalandet – och nu hotar Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev Belgien.

Tungt löfte

Medvedev – nuvarande vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd – tar till sociala medier.

Detta i samband med tester av den ryska kärnkraftsdrivna obemannade undervattensfarkosten Poseidon.

– Gratulerar alla Rysslands vänner (och särskilt den imbecilla belgiska försvarsministern) till det framgångsrika testet av den kärnkraftsdrivna undervattensdrönaren Poseidon. Till skillnad från Burevestnik kan Poseidon betraktas som ett sant domedagsvapen, skriver han på X.

Kan “försvinna”

En person har kommenterat på Medvedevs inlägg att “den behöver testas mer, kanske med Belgien som testområde”.

– Då skulle Belgien försvinna, skriver Medvedev.

Läs mer: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Försvarsministerns uttalande

Det var under gårdagen som Belgiens utrikesminister Theo Francken uttalade sig.

Han fick en fråga gällande en potentiell rysk missilattack mot Bryssel.

– Nej, för det skulle träffa hjärtat av Nato och då skulle vi jämna Moskva med marken, svarade Francken på det enligt Kyiv Post.

Svårt i Pokrovsk

Samtidigt fortsätter striderna på marken i Ukraina.

Varken Ryssland eller Ukraina gör några större framsteg längs med frontlinjen – med den östliga staden Pokrovsk som undantag.

Ryssland har skickat många soldater till staden och enligt de senaste rapporterna är det en mycket svår situation för Ukraina där just nu.

Enligt tankesmedjan ISW ser det dock inte ut som en nära förestående kollaps i nuläget.

Läs mer: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

2026 05 01

Försvarsminister Pete Hegseth bekräftar nytt amerikanskt stöd till Ukraina.

Sedan Donald Trump tog över som president i USA blev situationen annorlunda för Ukraina.

Hans föregångare Joe Biden skickade återkommande stora stödpaket till Kyiv.

Donald Trump tog sedan en mer neutral roll, och de amerikanska stödpaketen till Ukraina har i praktiken upphört.

Men nu kommer besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth om nytt stöd till det krigshärjade landet.

USA-stöd till Ukraina

Den amerikanska kongressen spikade stödpaketet redan i december.

Det handlar om ett paket värt 400 miljoner dollar – motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

Den republikanska senatorn Mitch McConnell kritiserade försvarsdepartementet för att inte ha skickat iväg paketet.

– Ukrainastödet som vi röstade igenom för flera månader sedan ligger nu bara och samlar damm i Pentagon, menar han.

Hegseth bekräftar

Men USA:s försvarsminister Pete Hegseth menar att pengarna har skickats.

– Departementet bekräftar att 400 miljoner dollar anslogs för kapacitetsuppbyggnad i Europa, och per den 28 april har dessa medel frigjorts, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Exakt vad pengarna ska användas till är i nuläget oklart.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Under USAI-programmet

Pengarna har klubbats igenom under USAI-programmet – vilket står för The Ukraine Security Assistance Initiative.

Programmet syftar till att bygga upp Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet, stödja initiativ för institutionell transformation samt främja USA:s politiska och militära mål. 

Möjliga satsningar

Det är oklart exakt vad pengarna kommer att gå till, men USAI-resurser har tillåtelse att användas för bland annat:

- Granatkastare 

- Finkalibriga vapen 

- Pansarvärnssystem med tillhörande ammunition 

- Obemannade övervakningssystem

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Skatt sänks i morgon fredag – detta gäller

2026 04 30

I morgon fredag sänks skatten på bensin och diesel.

Sedan USA och Israel den 28 februari inledde sina attacker mot Iran har oljepriserna stigit kraftigt.

För att motverka alltför höga priser vid pump har regeringen gett besked om en skattesänkning på bensin och diesel.

I morgon fredag sänks skatten – och sänkningen gäller fram till den 30 september i år.

Skatten sänks

Skattesänkningen motsvarar enligt regeringen cirka 0,4 kronor per liter inklusive moms för diesel och cirka 1 krona per liter inklusive moms för bensin om sänkningen helt förs vidare till slutkonsument.  

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett pressmeddelande.

“Är i världsklass”

Det råder stora oklarheter kring när kriget mellan USA och Iran kan tänkas vara över.

Vapenvilan har varat i några veckor – men det finns inga tecken på att ett fredsavtal ska vara nära förestående.

Elisabeth Svantesson säger att det finns ytterligare åtgärder att ta till om situationen skulle förvärras.

– Med statsfinanser i världsklass har vi möjlighet att vidta ytterligare åtgärder för att stötta svensk ekonomi, säger hon.

Läs mer: Inte hänt sedan 2024 – nytt besked om svenska kronan

Senaste nytt

Hormuz-sundet är fortfarande stängt – och USA:s blockad står kvar.

Donald Trump hoppas att restriktionerna mot Irans export och import ska tvinga styret att gå med på ett avtal.

– Deras ekonomi har stora problem. Det är en död ekonomi, sade Trump under gårdagen enligt CNN.

Inga framsteg

Men mer än två månader efter att kriget inleddes tycks parterna inte vara närmare något avtal.

Donald Trump kräver som bekant att Iran ger upp alla ambitioner om kärnvapen – samtidigt som Iran uppges mena att inga samtal kan äga rum så länge blockaden kvarstår.

Samtidigt pressas försörjningskedjor och oljepriserna har fastnat på höga nivåer.

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen