Det är i Sankt Petersburg som de ovanliga scenerna utspelat sig.

Ett hundratal ungdomar hoppar och sjunger med i en låt vars text hånar Vladimir Putin och hans regim.

En video från händelsen har nu blivit viral och sprids som en löpeld på sociala medier, rapporterar The Telegraph och finska Iltalehti.

"Era jävla monster"

Enligt ryska Fontanka är det den 18-åriga prisbelönta musikern Diana Loginova som står bakom protestsången på Sankt Petersburgs gator, skriver den finska tidningen.

Den omtalade sången handlar om att Putin ska avsättas.

– Var har ni varit i åtta år, era jävla monster? Jag vill se baletten, låt svanarna dansa, sjunger Loginova tillsammans med en jublande och hoppande publik, enligt de videoklipp som skildrar händelsen.

– När tsaren dör, ska vi dansa igen, lyder sången vidare.

Referensen till Svansjön handlar om en symbol för politisk omvälvning under Sovjetunionens slut.

Proukrainsk rappare

Enligt rysk media har Diana Loginov gripits av polisen, uppger Iltalehti.

Låten hon framförde kallas för Kooperativ Lebedinoje ozero (“Kooperativ Svansjön”). Den är skriven av den proukrainska rapparen Noize MC och har blivit något av en officiell hymn hos den växande skara av arga, unga liberala ryssar som gör motstånd mot Putins regim.

Noize MC:s verkliga namn är Ivan Alekseev. Han flydde till Litauen strax efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

– Moskva har sedan dess förklarat honom som "utländsk agent", en juridisk beteckning som har använts aggressivt i kölvattnet av kriget för att straffa Kremls kritiker, skriver The Telegraph.

Sällsynt

Offentliga protester mot Kreml är sällsynt i Ryssland.

Ett annat uppmärksammat exempel var dock när ett tusental upprörda ryssar i september samlades utanför Vladimir Putins officiella mottagningskontor i Moskva.

Det rapporterades vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, enligt The Moscow Times.

Läs mer här: Ilsken folksamling utanför Putins kontor

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

– Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen