Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enligt Putins talesperson Jurij Usjakov är den ukrainske presidenten välkommen till Moskva för ett sådant möte.

– Putin har upprepade gånger sagt: Om Zelenskyj är redo för ett möte, då bjuder vi naturligtvis in honom till Moskva, säger Usjakov enligt ryska statskontrollerade medier.

Usjakov lovar att Zelenskyjs säkerhet kommer att garanteras om han kommer till den ryska huvudstaden.

Putin: ”Jag är redo”

Putin har tidigare föreslagit att ledarna ska träffas i Moskva för att inleda ”fredsförhandlingar”.

– Den ukrainska sidan vill ha detta möte och jag är redo att anordna det. Snälla kom hit, vi kommer definitivt skapa förutsättningar för framtida säkerhet, framhöll diktatorn i september.

Zelenskyj svarade att han är redo att träffa Putin i ett neutralt värdland. 

Nya förhandlingarna

Samtidigt fortsätter förhandlingarna mellan Ryssland, USA och Ukraina. Delegationerna ska återigen träffas på söndag, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den Kremltrogna nyhetsbyrån Tass.

Parterna kommer återigen att träffas i Abu Dhabi för diskussioner om ett potentiellt fredsavtal.

Efter helgens förhandlingar uttryckte USA:s president Donald Trump stor optimism om ett framtida avtal.

– Vi är mycket närmare ett avtal, sade han enligt Reuters.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också uttalat sig om samtalen. Enligt Zelenskyj finns det fortfarande några ”komplexa och politiska frågor” som måste lösas ut.

– Alla parters viktigaste ståndpunkter analyserades. Jag utarbetade ett ramverk för vidare diplomatiskt arbete. Förberedelser pågår nu för nya trilaterala senare i veckan, skriver han på X.

LÄS MER: “Förtjänar en smäll i huvudet” – utspelet får Orbán att se rött

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Danmark har varit hårt pressat den senaste tiden på grund av Donald Trumps hot mot Grönland.

Nu varnar Mette Frederiksen för att Europa och Nato inte gör tillräckligt för att garantera sin säkerhet och sitt försvar.

”Måste beväpna oss nu”

Förra året kom Natoländerna överens om att fem procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035.

Men det är för sent, varnar Mette Frederiksen, enligt Kyiv Post. Tidsplanen är för utdragen.

– Jag är ledsen att säga att det skulle vara för sent. Jag tror att det viktigaste är att beväpna oss igen nu, säger den danska statsministern, enligt tidningen.

Europa måste kunna försvara sig mot Ryssland, men måste samtidigt minska sitt beroende av USA, menar Frederiksen.

Detta efter att Donald Trump hotat med att annektera Grönland, som är danskt territorium.

Även USA själva har krävt att europeiska Natoländer ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, vilket det nya 5-procentsmålet är ett resultat av.

En ny världsordning

Men Frederiksen menar alltså att det måste gå snabbare, och menar att det har uppstått en ny världsordning som Europa måste anpassa sig efter.

– Världsordningen som vi känner den är över och jag tror inte att den kommer att återvända, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Europeiska länder skar ner på sina försvarsutgifter under många år innan Ryssland invaderade Ukraina.

Detta var ett ”dåligt misstag”, menar den danska statsministern, och understryker att Ryssland ”inte vill ha fred med Europa”.

Trots spänningarna mellan Danmark och USA framhåller Frederiksen också att Europa och USA måste hålla ihop.

Håller med Natochefen

Natochefen Mark Ruttes ord nyligen om att Europa inte kan försvara sig utan USA:s hjälp väckte starka reaktioner, men Frederiksen verkar delvis vara inne på samma linje.

Att stå ensamt militärt skulle vara ”extremt svårt” för Europa i nuläget, menar hon.

– För när man tittar på underrättelseverksamhet, kärnvapen och så vidare, är vi beroende av USA. Men jag tror att vi kan göra mer än vad som sägs offentligt just nu, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen