Flera kommuner går ut med samma varning

2025 05 20

En rad kommuner går ut med en och samma varning.

Bedrägerivågen fortsätter i Sverige.

Den här gången kommer varningen från flera kommuner – som informerar om att bedragarna ringer folk och flaggar för otjänligt dricksvatten.

Det rör sig alltså om lurendrejeri.

Nya varningar

Bland de kommuner som utfärdar varningen finns Uppsala kommun, Tomelilla kommun och Simrishamn kommun.

– Vi ser just nu en trend där äldre blir uppringda av bedragare som påstår att dricksvattnet är otjänligt och att de ska komma och hjälpa dem att stänga av det, meddelar Simrishamn kommun.

“Rapporteras i grannkommuner”

Tomelilla kommun framhåller att “det rapporteras i grannkommuner att äldre blir uppringda eller får SMS av bedragare som påstår att dricksvattnet är otjänligt och att de ska komma och hjälpa dem att stänga av det”. 

– Vi har inte sett samma trend i Tomelilla kommun men vill påminna om att vara uppmärksamma, menas det.

– Om dricksvattnet är otjänligt får du som kund och bor i det drabbade området alltid ett SMS från Österlen VA och information läggs på deras hemsida. Du kan också kontakta Österlen VA för att säkerställa att information om vatten och avlopp som skickas till dig är korrekt.

Tips från Uppsala

Uppsala vatten har flera tips på hur man kan undvika att bli bedragen.

Så här lyder de första två tipsen:

  1. Släpp inte in okända i ditt hem.
  2. Blir du kontaktad av någon som påstår sig arbeta på uppdrag av Uppsala Vatten eller kommunen, be dem legitimera sig eller be om namn och telefonnummer. Personal från Uppsala Vatten eller våra upphandlade entreprenörer ska alltid identifiera sig om du ber dem om det.

Kontakta kommunen

Viktigt är även att veta var man bör vända sig för att komma i kontakt med de riktiga personerna.

  1. Du kan kontakta oss för att kontrollera uppgifterna. Vi skriver alltid om pågående åtgärder här på webbplatsen. Skulle det vara så att dricksvattnet blir otjänligt så står det alltid här på www.uppsalavatten.se först.
  2. Om du får ett misstänkt bedrägeri-SMS så skicka det vidare till telefonnummer 7726 som går till polisen.

Foto: S. Aggarwal

Text: Redaktionen

Stort larm om kronan

2025 07 11

Kronan fortsätter att stärkas mot både dollarn och euron.

Nyligen nådde den svenska valutan sin högsta nivå sedan april 2022.

Ett glatt besked för svenska resenärer.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Skarp varning utfärdas

Men kronans starka framfart  har också en illavarslande baksida.

Det framhåller Handelsbankens valutaanalytiker Michel Gubel.

Han varnar för att kronans uppgång kan få ödesdigra konsekvenser för svenska företag. Detta eftersom svenska varor och tjänster blir dyrare för köpare i andra länder.

 Enligt Gubel kommer företagens konkurrenskraft och vinstmarginaler att minska ordentligt.

– Kronförstärkningen utgör ett betydande och underskattat hot mot svensk industri, säger han till SvD.

LÄS MER: Storbanken: Så går det för kronan i år 

Har ingen försäkring

Svenska exportföretag kan skydda sig mot nackdelarna med en starkare krona genom att teckna olika kontrakt.

Men enligt Gubel är det inget som företagen gjort i stor utsträckning. Han pekar på att kronan succesivt har tappat i värde de senaste tio åren. En utveckling som har varit fördelaktig för många företag, som uppvisat större vinstmarginaler och ökad konkurrenskraft.

– Varför skulle företagen vilja valutasäkra sig mot en starkare krona och därmed gå miste om de positiva effekterna av att kronan länge försvagades? Det finns ingen data som tyder på det och det är inte vad jag hör när jag pratar med företagen, säger Handelsbankens valutaanalytiker.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Varnar för samhällskris – “Får in mängder av samtal”

2025 07 13

Bankomat-problemen håller på att utvecklas till en samhällskris.

Det konstaterar Johanna Hållén, generalsekreterare hos Sveriges Konsumenter, och Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

I flera månader har Bankomat AB haft stora problem med bankomaterna – för närvarande är var fjärde bankomat ur funktion.

Det finns ingen prognos för när de kan fungera som vanligt igen – och Hållén och Eriksson varnar nu för utvecklingen.

Varnar för samhällskris

De menar att det är oroväckande att det inte har hittats en lösning på problemen – och att det kan leda till en samhällskris.

– Situationen är på väg att bli en samhällskris, skriver Hållén och Eriksson i en debattartikel i SvD.

– Vi får in mängder med samtal och mejl från människor som är både frustrerade och förbannade för att de inte kommer åt sina egna pengar.

“Hjärtskärande”

Skribenterna fortsätter med att ge exempel på hur situationen påverkar människor.

– Mest hjärt­skärande är de som oroar sig för sina äldre anhöriga som bara kan använda kontanter och som nu inte har möjlighet att handla mat eller medicin.

De hänvisar bland annat till strömavbrottet som skedde i Spanien och Portugal då de digitala betalsystemen slogs ut.

Mer måste göras av de svenska myndigheterna för att få ordning på situationen, menas det.

Därför strular det

Problemen beror på inkörningsutmaningar i samband med att Bankomat själva har börjat sköta kontanttransporterna till automaterna.

– Den senaste tiden har det som mest varit en av fyra automater som inte har fungerat, meddelar Bankomat.

– I ett normalläge brukar det vara en av 50 automater som är ur funktion. Tyvärr kan situationen komma att förvärras ytterligare innan det blir bättre.

Het debatt

Under de senaste åren har debatten om kontanternas roll intensifierats i samband med digitaliseringens framfart.

Förespråkare för kontanter menar att det vid kris kan vara svårt att lita på digitala system – och att det svenska folket har rätt till att kunna använda vilket betalsätt de vill.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen