Natos nuvarande mål för försvarsutgifter ligger för närvarande på minst 2 procent av BNP, vilket för närvarande uppfylls av 22 av alliansens 32 medlemsländer.

Detta är långt ifrån de krav på 5 procent som USA med presidenten Donald Trump i spetsen ställt.

Läs mer: Trumps chockbesked i natt – “Upphör, NU!”

Vill se så många procent

Nu föreslår Natochefen Mark Rutte att medlemsländerna ökar summan till 3,5 procent. 

Dessutom vill han att länderna ska avsätta ytterligare 1,5 procent av BNP till bredare försvarsrelaterade utgifter i ett försök att nå upp till regeringen Trumps krav.

Klart står i alla fall att 2 procent är ett alldeles för lågt mål för medlemsländerna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Det rapporterar Reuters under fredagen.

Läs mer: Hemnet överges – ny prishöjning upprör rejält 

Kan gå till militära fordon

Vad som skulle kunna omfattas av de ytterligare 1,5 procenten under “bredare försvarsrelaterade utgifter” är ännu inte helt bestämt, utan måste först överenskommas av medlemsländerna. 

Enligt källor till nyhetsbyrån skulle det exempelvis kunna handla om utgifter för att uppgradera vägar och broar, för att på så sätt stödja transporten av tunga militära fordon.

Läs också: Miljarder i kontanter beslagtas från Ryssland

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Nyheten kom tidigare under onsdagen, då Natomedlemmen Turkiet gick ut och berättade om insatsen.

– En ballistisk robot avfyrades från Iran. Den upptäcktes när den passerade irakiskt och syriskt luftrum med kurs mot turkiskt luftrum, och bekämpades av Natos luft- och robotförsvarssystem stationerade i östra Medelhavet, framhåller det turkiska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Erdogan kan svara

Inga personer ska ha skadats vid incidenten.

Men Turkiets försvarsdepartement förbehåller sig rätten att svara på fientliga handlingar mot turkiskt territorium, som gränsar till de nordvästra delarna av Iran.

– Turkiet förbehåller sig rätten att reagera på alla fientliga handlingar mot landet, säger landets försvarsminister Yaşar Güler, enligt nyhetsbyrån.

”Undergången för Iran”

Den svenska överstelöjtnanten Johan Huovinen menar att incidenten är väldigt allvarlig och att den ökar risken för spridning av konflikten.

Det är nu sannolikt att Turkiet kommer åberopa Natos artikel 4.

Han framhåller också att ett eventuellt svar från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan skulle kunna vara förödande för Iran.

– Om Turkiet svarar på attacken påskyndar det bara undergången för Iran, säger han till TV4.

Konsulterar Nato

Efter incidenten har Turkiet haft kontakt med Nato och andra allierade.

Nato har också gått ut och kommenterat händelsen.

– Vi fördömer Irans angrepp mot Turkiet, säger alliansens talesperson Allison ​Hart, enligt Reuters.

Natos artikel 4

Enligt Natos artikel 4 kan ett medlemsland lyfta en fråga i Nordatlantiska rådet, NAC, som är ett beslutande organ inom alliansen.

– Parterna ska samråda när någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas, står det i artikeln.

– Varje medlemsland kan formellt åberopa artikel 4 i Nordatlantiska fördraget. Så snart den åberopas diskuteras frågan och kan potentiellt leda till någon form av gemensamt beslut eller åtgärd från alliansens, uppger Nato.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen