62-åring nekades jobb – nu straffas företaget

2025 12 12

En 62-åring med tillräckliga kvalifikationer har nekats ett jobb.

Åldersdiskriminering i arbetslivet är alltjämt ett problem i Sverige.

Nu kommer besked om att en 62-åring som hade alla nödvändiga kvalifikationer har nekats ett jobb på grund av sin ålder.

Företaget straffas – och stäms på 150 000 kronor, rapporterar Göteborgs-Posten.

“För gammal”

Den 62-årige mannen sökte jobb som implementeringskonsult vid ett större bolag via ett uthyrningsföretag.

Mannen kallades till intervju och uppfyllde alla krav.

Men sedan fick han besked om att han inte längre var aktuell för jobbet eftersom bolaget “ville ha någon yngre”.

– Det skulle vara mer hållbart och långsiktigt att ta en person som har fler potentiella år framför sig. Allt annat vore oproffsigt, ska rekryteraren ha sagt.

“Inte tillåtet”

Det är enligt svensk lag inte tillåtet att diskriminera på grund av kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller just ålder.

Det förklarar Unionens förbundsjurist Sofia Wolff.

– Att uppge att man vill ha ”någon som är yngre”, vilket man gjorde i det här fallet, är inte tillåtet, säger hon till GP.

– Ålder är ju inte något relevant mått på kompetens, två personer kan ha samma erfarenhetsnivå oavsett om de är 25 eller 55.

Facket begär nu 150 000 kronor i diskrimineringsersättning från bolaget.

Stort mörkertal

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls enligt Diskrimineringsombudsmannen, och “mörkertalet är troligen stort”. 

– Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering, förklarar DO.

Vanligaste anledningarna

Här är de vanligaste anledningarna till varför folk vänder sig till DO:

- De tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet.

- De har varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad.

- De har på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen.

Foto: D. Gillis

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen