Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

2025 09 13

I Stockholmsområdet rusar villapriserna.

Det har varit skakigt på den svenska bostadsmarknaden de senaste åren.

Förändrat ränteläge och lågkonjunktur har bidragit till osäkerhet.

Samtidigt finns det vissa regioner i Sverige som har upplevt kraftiga prisökningar på bostäder.

Flera kommuner

I flera kommuner ligger den genomsnittliga värdeökningen under det senaste decenniet på 1 000 kronor per dag.

Riktar man blickarna mot Stockholm så syns ännu större värdeökningar.

Toppar gör områden som Lidingö, Danderyd och Nacka, men även Vellinge och Båstad i Skåne är med på listan, rapporterar SvD Näringsliv.

2 000 om dagen

Allra störst värdeökning syns i Lidingö i Stockholm.

Där har snittpriset på en villa gått från 11,5 miljoner till 19 miljoner sedan år 2015 – vilket innebär en värdeökning på nästan 2 000 kronor om dagen.

Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg kommenterar.

– Under pandemin tillkom flera politiska stimulanser samtidigt som det blev svårare att lägga pengar på annat, som utlandsresor. Då sköt efterfrågan på bostäder i höjden, säger han.

Nya siffror

Bostadsmarknaden är som bekant starkt beroende av ränteläget.

Och ränteläget beror på Riksbankens penningpolitiska besked – som i sin tur beror på hur inflationstakten och arbetsmarknaden ser ut.

Arbetsmarknaden är fortsatt svag i Sverige, och i veckan har Statistiska centralbyrån släppt nya siffror gällande inflationen.

Så ser det ut

Inflationstakten enligt KPI var 1,1 procent i augusti 2025, vilket var en uppgång från 0,8 procent i juli.

– Månadsförändringen från juli till augusti var -0,4 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 3,2 procent i augusti, en uppgång från 3,0 procent i juli, meddelar SCB.

Priserna på paketresor och utrikes flygresor gick ned mer än vanligt från juli till augusti. 

Även priserna på biluthyrning sjönk, vilket är normalt för säsongen när semesterperioderna börjar ta slut.

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen

80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

2026 03 05

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i modern krigföring.

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

2026 03 05

Kreml visar ett tydligt svaghetstecken.

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen