Återhämtningen av Viaplays verksamhet fortsätter. 

Den nordiska streamingjätten genererade 4,3 miljarder kronor under de tre första månaderna av kalenderåret 2025.

Det framgår av Viaplays delårsrapport för Q1 2025.

Det innebär att bolagets finansiella återhämtningsstrategi fortskrider i takt, trots flera utmaningar.

Förlorar hundratals miljoner

Intäkterna för första kvartalet, Q1, sjönk något. Verksamheten genererade 4,3 miljarder kronor att jämföra med 4,7 miljarder kronor för 2024.

Det resulterar i en nettoförlust på 125 miljoner kronor under perioden – där man gjorde en vinst på över 600 miljoner kronor ett år tidigare.

Läs mer: Rekordstor förlust för japanska biljätten

Tappade abonnenter

Viaplay tappade också abonnenter jämfört med samma period förra året.

Då motverkades en tillväxt i företagets DTC-verksamhet, direct-to-consumer, av en minskning i försäljningen till företag.

Viaplays underlicensieringsverksamhet minskade också med 53 procent jämfört med Q1 2024 – trots en stark utveckling inom sportsegmentet.

Tunga sporträttigheter tillbaka

Trots ett tufft Q1 för Viaplay kan det andra kvartalet 2025 uppleva en uppgång tack vare återkomsten av tunga sporträttigheter såsom Formel 1, det kommande ishockey-VM i maj, och finalerna i UEFA:s fotbollsturneringar.

Viaplay övergav också den baltiska marknaden för att omstrukturera sin verksamhet efter ett antal år kantat av utmaningar.

Läs vidare: Europas största ekonomi är i kris – skyller på Trump

Foto: Viaplay (pressfoto)

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen