Japansk biljätte i kris – rekordstor förlust

2025 04 25

Det är tuffa bud för Japans tredje största biltillverkare just nu.

En rekordförlust – på mellan 700 och 750 miljarder yen, cirka 47-50 miljarder kronor, för räkenskapsåret som avslutades i mars.

Det rapporterar den japanska biljätten under torsdagen.

Beskedet kommer under en redan tuff period för landets tredje största biltillverkare, rapporterar Reuters.

Bara Toyota och Honda större

Det handlar om Nissan Motor, som skyller den gigantiska förlusten på nedskrivningar under tiden bolaget omstruktureras.

Den tidigare prognosen låg på en förlust på 80 miljarder yen, cirka fem miljarder kronor.

Årets brakförlust är biljättens största någonsin, och kommer under en tid då bolagets nya vd Ivan Espinosa försöker vända den dystra trenden för Japans största biltillverkare efter Toyota och Honda.

Läs mer: Europas största ekonomi i kris – skyller på Trump

"Reviderar våra utsikter"

Nissan har bokfört nedskrivningar på mer än 500 miljarder yen, cirka 33 miljarder kronor, i Nord- och Latinamerika, Europa och Japan efter att ha granskat sina produktionstillgångar, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi tar det försiktiga steget att revidera våra utsikter för helåret, vilket återspeglar en grundlig genomgång av våra resultat och det bokförda värdet av produktionstillgångar, säger bolagets vd Espinosa i ett uttalande.

Samtal med Honda bröt samman

Nissan och Honda förde länge samtal om en hopslagning, men dessa avslutades i februari efter ett Hondaförslag om att göra Nissan till dotterbolag.

Biljätten uppger att man ser ett rörelseresultat för helåret på 85 miljarder yen, cirka 5,7 miljarder kronor, och cirka 30 procent lägre än sin tidigare prognos.

Läs också: SD-ledamot vill ha bitcoin-reserv i Sverige

Foto: A. Lal 

Text: Redaktionen

USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

2026 09 16

Senaten har redan godkänt det – nu rör sig representanthuset mot ett enormt sanktionspaket.

USA har fortfarande inte lyckats medla fram något slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Nu kan ett stort sanktionspaket motivera Vladimir Putin att ingå i fredsförhandlingar.

Den amerikanska senaten har redan godkänt lagförslaget– och nu rör sig representanthuset mot en slutlig omröstning, rapporterar Kyiv Independent.

Tung smäll närmar sig

Lagförslaget, som leddes av den bortgångne republikanske senatorn Lindsey Graham, skulle ge presidenten befogenhet att tullbeskatta upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk olja och naturgas.

Det skulle även ge tillåtelse att slå till mot fem länder som hjälper Moskva att kringgå energisanktionerna. 

Lagförslaget har fått grönt ljus i senaten – och passerade sin sista proceduromröstning i representanthuset under gårdagen med 214–211 röster. 

Ytterligare debatt och slutomröstningen för att godkänna lagförslaget kommer att äga rum idag onsdag.

Mot Putin

Sanktionspaketet kan även tillåta sanktioner mot Vladimir Putin och andra framträdande Kreml-tjänstemän.

Sanktioner kan också införas mot stora finansiella institutioner, däribland den ryska centralbanken samt storbankerna Sberbank och Gazprombank, såväl som statsägda ryska företag.

Utländska personer och företag som stöttar den försvarsindustriella basen i Ryssland kan även bli föremål för sanktioner.

“Kommer inte vila”

Senare på onsdagen väntas alltså besked om lagförslaget går igenom eller inte.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal är säker på sin sak.

– Vi kommer inte att vila förrän Ukraina är tryggt som en fri nation, säger han enligt Ukrainska Pravda.

“Enda sättet”

Blumenthal fortsätter.

– Det enda sättet att stoppa mobbare är att slå tillbaka och slå dem på käften.

Han har länge varit en av de mest Ukrainavänliga senatorerna i den amerikanska kongressen.

Foto: By U.S. Embassy Kyiv Ukraine - Bipartisan delegation of the U.S. Congress visited Kyiv, May 30, 2025, Public Domain resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

16 september 2026

Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

2026 09 17

Norges tidigare centralbankschef varnar för en global finanskris.

Anledningen är att långräntorna i USA har skenat, vilket leder till att landets skuldberg växer allt mer.

Den tidigare norske centralbankchefen, Øystein Olsen, varnar nu för konsekvenserna, när det den amerikanska tioårsräntan närmar sig 5 procent.

– Om det sker får vi en finanskris som vi aldrig tidigare har sett maken till. Det är det som är den stora oron, säger han, rapporterar det norska affärsmagasinet Finansavisen.

Grundmur i systemet

USA:s statsfinanser är ansträngda. Den ökande räntan gör att pressen växer ännu mer och runt 14 procent av statens utgifter går nu till räntebetalningar.

Det är framför allt de amerikanska statsobligationerna som oroar den tidigare norske centralbankschefen.

– Amerikanska statsobligationer är grundmuren i ett stort, globalt finansiellt system. För Oljefonden och andra länder med stora överskott är amerikanska statsobligationer traditionellt det säkra kortet, säger Øystein Olsen enligt affärsmagasinet.

– Det handlar om förtroendet för USA. Det är just detta förtroende som kan komma i spel, vilket i så fall skulle vara mycket allvarligt för hela det globala finansiella systemet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Finanskris

För snart 20 år sedan utlöstes en av de värsta finanskriserna världen hittills sett.

– I september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Det fick konsekvenser för hela det finansiella systemet i Sverige och världen, uppger Riksbanken.

Oron växer

Finanskrisen 2008 föregicks av en snabb framväxt av privata kreditfonder, det vill säga aktörer som utanför banksystemet lånar ut pengar till företag som är för riskabla för att få fördelaktiga lån från vanliga banker.

I våras kom varningar från flera experter, bland annat Riksbanken, för att fenomenet kan leda till en ny finanskris, rapporterade SvD.

– Private credit är ett växande fenomen globalt och framför allt i USA som man måste fortsätta bevaka noga eftersom det finns kopplingar från de här fonderna in i det finansiella systemet och framför allt till bankerna, sade Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, till tidningen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen