Donald Trump har hotat med tullar mot europeiska länder som stöttar Danmark och Grönland.

Sedan dess har uppgifter kommit om att Europa överväger mottullar och andra ekonomiska verktyg för att slå tillbaka.

Nu varnar USA:s finansminister Scott Bessent för ett sådant drag, rapporterar The Independent.

Bessent varnar

Den amerikanske finansministern menar att det inte alls är någon bra idé för Europa att hämnas.

– Jag tror att det vore mycket oklokt. Jag har varit på resa, så jag har inte varit i kontakt med europeiska tjänstemän, men jag talade med president Trump och uppenbarligen är det många som hör av sig, och jag tycker att alla borde ta presidenten på hans ord, säger han.

Tullar mot Sverige

Det var under den gångna helgen som Donald Trump meddelade att flera länder – bland annat Sverige – kommer att få höjda tullar.

– Från och med den 1 februari 2026 kommer alla ovan nämnda länder (Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland) att påföras en tullavgift på 10 procent på samtliga varor som skickas till USA, skrev Trump på Truth Social.

Läs mer: Trump avslöjas – skickade brev till Norge

Europa reagerar

Tullhotet har inte tagits emot väl i Europa.

Flera europeiska ledare har upprepat sitt stöd för Grönland och Danmark trots de amerikanska påtryckningarna.

En av dem är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Vi kommer inte att låta oss utpressas. Vi står bakom Danmark, bakom Grönland, säger statsministern enligt SVT.

Oro på börsen

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen.

Men i Europa har efterdyningarna av Trumps hot noterats på aktiemarknaden.

Svenska börsindex faller kraftigt – OMXS30 backar med 1,79 procent och OMXSPI faller med hela 2,10 procent enligt data från Marketwatch.

Läs mer: Trump uppmanar Europa – “Fokusera på det istället”

Foto: United States Department of the Treasury wiki resp R. DeAnda

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen