Trump avslöjas – skickade brev till Norge

2026 01 19

Donald Trump har skickat ett brev till Norge gällande Grönland – och fredspriset.

Till den amerikanske presidentens besvikelse var det venezuelanska María Corina Machado som vann priset.

Donald Trump ska enligt PBS-reportern Nich Schifrin ha skickat ett brev till Norges statsminister Jonas Gahr Støre där han tar upp fredspriset – och Grönland.

Trumps brev

Så här lyder Trumps brev till den norske ledaren enligt VG:

– Kära Jonas: Eftersom ditt land beslutade att inte ge mig Nobels fredspris för att ha stoppat åtta krig PLUS, känner jag inte längre en förpliktelse att enbart tänka på fred, även om den alltid kommer att vara dominerande, utan kan nu tänka på vad som är gott och rätt för USA.

“Kan inte skydda”

Trumps brev tar även upp vad han menar är ett Danmark som inte kan försvara Grönland.

– Danmark kan inte skydda det landet från Ryssland eller Kina, och varför har de “äganderätt” överhuvudtaget? Det finns inga skriftliga dokument, det är bara att en båt landade där för hundratals år sedan, men vi hade också båtar som landade där.

Norges statsminister bekräftar att han fick brevet från Trump på söndagseftermiddagen.

Fått kritik

USA:s president har sagt att han kommer att införa en ny tullavgift på 10 procent på varor från åtta nationer – däribland Sverige – om de motsätter sig hans föreslagna övertagande av det autonoma danska territoriet.

Trump håller fast vid att Grönland är avgörande för USA:s säkerhet och har tidigare sagt att Washington kommer att få territoriet på “det lätta sättet” eller “det svåra sättet”.

Han har inte uteslutit användning av våld, vilket har väckt omfattande kritik, enligt BBC.

Spänt inför öppning

USA-börsen är stängd på måndagen.

Men europeiska börser håller öppet som vanligt – och investerare är spända på vad som väntas bli en röd måndag med anledning av Donald Trumps återkommande tullhot och EU:s potentiella hämndtullar.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skattehöjning på gång för bilister

2026 10 28

Transportstyrelsen stöttar ett förslag om höjd fordonsskatt.

Förslaget lades fram i våras och återfinns i regeringens utredning “Vägen mot utfasning”.

Där föreslår bland annat att malusperioden för lätta fordon ska förlängas från tre till fem år och att gränsen för när malus inträder ska sänkas från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer.

Transportstyrelsen ställer sig positiva till skattehöjningen.

Här är förslaget

Malusperioden, alltså perioden som nya bilar har en förhöjd fordonsskatt, ska enligt förslaget förlängas till fem år. Gränsen ska sänkas till 50 gram koldioxid per kilometer.

– Undantaget från malus för fordon som kan använda fordonsgas ska tas bort. Förändringarna ska gälla för personbilar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga för första gången den 1 januari 2028 eller senare, framgår av utredningen.

Ska höjas

Utredningen föreslår också att grundbeloppet i fordonsskatten ska höjas från 360 kronor till 420 kronor. Koldioxidbeloppet ska höjas från 22 till 25 kronor.

– Gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut i den koldioxidbaserade fordonsskatten ska sänkas från 111 till 95 gram per kilometer. Ändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2028.

Läs mer: Uppstickaren öppnar nytt – utmanar Willys och Ica Maxi

Stöttar förslaget

Transportstyrelsen tillstyrker – alltså stödjer – att malusperioden för lätta fordon ska förlängas från tre till fem år.

De säger också ja till att grundbeloppet i fordonsskatten ska höjas, men tycker att det ska införas vid en annan tidpunkt.

Alla är dock inte nöjda med hur förslaget har utformats.

Får kritik

KAK – Kungliga Automobil Klubben – anser att det finns problem med förslaget.

– Sänk utsläppen, inte bilisten, framhåller KAK.

– Klimatpolitiken ska minska koldioxidutsläppen, inte begränsa människors mobilitet. Åtgärder som generellt fördyrar eller försvårar bilresande bör inte användas som klimatstyrmedel.

Läs mer: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: J. Furtney

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

2026 10 27

Sveriges pensionärer blir orättvist behandlade.

Det menar samhällsdebattören och pensionären Kari Parman.

Parman ställer sig frågan hur det kommer sig att pensionen i vissa fall kan beskattas högre än lönen, eftersom det är “uppskjuten lön – inte en allmosa från staten”.

Uppmanar pensionärer

Han framhåller att det är dags för pensionärer att säga ifrån, och kräva att de intjänade pensionerna behandlas med samma respekt som “lönen vi en gång avstod från”.

– Det är dags att pensionärerna höjer rösten, organiserar sig och kräver rättvisa. För pensionen är uppskjuten lön – inte en allmosa från staten, skriver Parman för Senioren.

“Ska behandlas rättvist”

Han menar att argumentet handlar om att arbete ska löna sig. Men i Parmans ögon är det dags för politiker att svara på varför den uppskjutna lönen ska beskattas hårdare än den vanliga lönen.

Det handlar enligt honom inte om att ställa arbetande mot pensionärer, eller att pensionärer ska ha olika typer av privilegier.

– Det handlar om att människor ska behandlas rättvist och att ett långt arbetsliv ska ge trygghet, inte en känsla av att ha blivit nedvärderad när man lämnar arbetsmarknaden.

Läs mer: Uppstickaren öppnar nytt – utmanar Willys och Ica Maxi

Så fungerar det

Det finns flera saker som påverkar hur mycket skatt man ska betala på sin pension, till exempel grundavdrag, förhöjt grundavdrag och nivån för när statlig inkomstskatt börjar tas ut.

– Om du har inkomst från en enda utbetalare, kan du utgå från skattetabellen. Om du har flera utbetalare behöver du själv se till att alla utbetalare drar rätt skatt, förklarar Skatteverket.

Ofta från flera

Som pensionär får man ofta pension från flera olika utbetalare, eller jobbar och får både lön och pension. Om man får inkomster från flera utbetalare riskerar man att få kvarskatt.

– Det beror på att den som är din huvudutbetalare, alltså den som betalar ut den högsta inkomsten, ska dra skatt enligt skattetabell utifrån bara den inkomsten. Dina övriga utbetalare ska dra skatt med 30 procent.

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se