Vita huset inför betydande restriktioner mot journalister, vilket innebär att flera stora mediehus inte längre kommer ha tillgång till viktig information utan att först boka tid och få tillstånd.

Beslutet har väckt stark kritik och debatt om det fria ordet i USA och rätten att kunna granska makten, rapporterar Newsweek.

Pressområden begränsas

Vita huset informerar att journalister inte längre får tillgång till Room 140 eller “upper press room” utan förhandsbokad tid.

Enligt ett internt meddelande från Vita huset sker förändringen för att skydda “känsligt material” och koordinera kommunikation med National Security Council.

– Vissa reportrar har i hemlighet spelat in video och ljud på våra kontor, samt fotograferat känslig information utan tillstånd. Pressen kan fortfarande ställa frågor i de lägre pressutrymmena och boka möten med oss, säger Steven Cheung, Vita husets kommunikationschef.

LÄS MER: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Massiv kritik

Beslutet ses som “chockerande“ på sociala medier och har väckt stark kritik från journalister och pressfrihetsförespråkare.

– De nya restriktionerna hindrar pressen från att ifrågasätta tjänstemän, säkerställa transparens och hålla regeringen ansvarig, vilket är till skada för allmänheten, säger Weijia Jiang, ordförande för White House Correspondents Association, till Newsweek.

Den tidigare federala åklagaren Joyce Alene påpekar på sociala medier att liknande försök gjorts under Bill Clintons tid men mött starkt motstånd.

– Vita huset försöker nu begränsa journalisters tillgång, men historien visar att opposition kan tvinga dem att backa.

Restriktioner för mediehus

De nya reglerna kommer samtidigt som Pentagon infört strikta medieregler som flera stora mediehus som bland annat The Washington Post, The New York Times, Fox News och CNN, har vägrat acceptera.

De nya reglerna kräver bland annat att militär personal måste få godkännande innan de talar med journalister, även om informationen inte är hemligstämplad – något som ses som ett hot mot öppenhet och whistleblowers.

Kritiker menar att både Vita husets och Pentagons åtgärder utgör ett allvarligt hot mot pressfriheten och varnar för att sådana beslut påminner om diktatorskap.

– Vi måste försvara rätten att granska makten, säger Weijia Jiang, och understryker vikten av öppenhet för demokratin.

LÄS MER: Amerikanskt flyganfall

Foto: Vita huset

Text: Redaktionen

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen