Regeringen Trump fortsätter sina insatser för att minska USA:s offentliga kostnader som en del av den uttalade ekonomiska policyn “Amerika först”.

Nu väljer man att stoppa sina betalningar för 2024 och 2025 till Världshandelsorganisationen, WTO, enligt tre källor till Reuters.

Planerar lämna WHO

Trumpadministrationen befinner sig för närvarande i en fas där man ser över och stoppar finansieringen av – eller rentav drar sig ur – en rad globala institutioner. 

USA planerar sedan tidigare att lämna vissa institutioner helt, såsom Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterar nyhetsbyrån.

Utöver detta har man minskat bidragen till en rad andra organisationer i jakten på offentliga nedskärningar i landet.

Försvagades under 2019

WTO försvagades redan avsevärt under Trumps första mandatperiod 2019, då USA blockerade utnämningen av nya domare till organisationens högsta appellationsdomstol. 

Detta eftersom man från Washington menade att domstolen överskridit sina befogenheter i handelsbeslut, enligt Newsweek.

Har 166 medlemsländer

WTO bildades 1995 och är den internationella organisation som har hand om regleringen av internationell handel.

Organisationen fungerar även som ett förhandlingsforum där 166 medlemsländer förhandlar om gemensamma regler i syfte att underlätta handel länderna emellan, enligt organisationens webbplats.

Budget på cirka 2,3 miljarder

WTO har en årlig budget på cirka 205 miljoner schweizerfranc (cirka 2,3 miljarder kronor), där USA hittills stått för elva procent av finansieringen, enligt ett dokument som Newsweek tagit del av.

– WTO samarbetar också med andra internationella organ för att främja samstämmigheten i den globala ekonomiska politiken, och för att främja utvecklingsländernas deltagande i världshandeln genom till exempel tekniskt bistånd, skriver Världshandelsorganisationen på sin webbplats.

Text: Redaktionen

Foto: R. Kamikoga

Nyligen nådde den svenska valutan sin högsta nivå sedan april 2022.

Ett glatt besked för svenska resenärer.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Skarp varning utfärdas

Men kronans starka framfart  har också en illavarslande baksida.

Det framhåller Handelsbankens valutaanalytiker Michel Gubel.

Han varnar för att kronans uppgång kan få ödesdigra konsekvenser för svenska företag. Detta eftersom svenska varor och tjänster blir dyrare för köpare i andra länder.

 Enligt Gubel kommer företagens konkurrenskraft och vinstmarginaler att minska ordentligt.

– Kronförstärkningen utgör ett betydande och underskattat hot mot svensk industri, säger han till SvD.

LÄS MER: Storbanken: Så går det för kronan i år 

Har ingen försäkring

Svenska exportföretag kan skydda sig mot nackdelarna med en starkare krona genom att teckna olika kontrakt.

Men enligt Gubel är det inget som företagen gjort i stor utsträckning. Han pekar på att kronan succesivt har tappat i värde de senaste tio åren. En utveckling som har varit fördelaktig för många företag, som uppvisat större vinstmarginaler och ökad konkurrenskraft.

– Varför skulle företagen vilja valutasäkra sig mot en starkare krona och därmed gå miste om de positiva effekterna av att kronan länge försvagades? Det finns ingen data som tyder på det och det är inte vad jag hör när jag pratar med företagen, säger Handelsbankens valutaanalytiker.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen