Den svenska regeringen öppnar för jätteprojekt genom att ta bort ett kommunalt veto.

Sedan länge har regeringen velat ta bort förbudet mot att utvinna uran i Sverige.

Nu kan ännu ett hinder tas bort – genom att den kommunala vetorätten slopas.

Kan köra över kommuner

I en promemoria som regeringen har publicerat föreslås att urangruvor inte längre ska räknas som kärntekniska anläggningar, rapporterar DI.

Det skulle innebära att kommuners vetorätt försvinner, eftersom det är just kärntekniska anläggningar som kräver ett kommunalt godkännande.

– Om lagen om kärnteknisk verksamhet ändras så att en anläggning för utvinning av uran eller annat kärnämne inte längre är en kärnteknisk anläggning, krävs det inte tillåtlighetsprövning av sådana anläggningar, står det i promemorian, enligt tidningen.

Regeringen överväger alltså att köra över kommunerna i den känsliga frågan, även om det fortfarande skulle finnas ett kommunalt inflytande genom andra lagar.

Om detta sker kan flera svenska kommuner påverkas.

Får hård kritik

Bland de kommuner som har motsatt sig uranbrytning finns bland annat Berg, Krokom, Östersund och Åre i Jämtland.

– Det är otänkbart att kommunen inte skulle ha möjlighet att säga ja eller nej till uranbrytning, har Sveriges Kommuner och Regioners ordförande Anders Henriksson tidigare sagt.

Men nu uppges alltså regeringen överväga just detta.

Att regeringen vill öppna upp för uranbrytning i Sverige har fått kritik från flera håll. Dels från vissa berörda kommuner, men också från Naturskyddsföreningen.

Föreningen har framfört sin kritik i tidigare remissvar.

– Vi betonade även då att uranbrytning är förknippat med betydande miljö- och hälsorisker, då metallen är både radiotoxisk och kemiskt toxisk, uppger Naturskyddsföreningen.

– Uranbrytning kan leda till skador på mark, vatten och den biologiska mångfalden, samt ha negativa klimateffekter. Vi påpekade också att värdefull jordbruksmark riskerar att tas i anspråk, tillägger föreningen.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar dock att det är ”hyckleri” att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Foto: Elima Mwinyipembe resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen