UPPGIFTER: Finlands kupp mot Ryssland – blir avskärmat

2026 07 30

Finland kan skapa nya problem för Ryssland.

Putins anfallskrig mot Ukraina har gjort Ryssland allt mer isolerat från omvärlden.

Nu kan landet bli ännu mer avskärmat – efter ett finskt beslut.

”Helt demontera tornen”

Finland kommer delvis att stänga av Rysslands tillgång till västerländskt internet, rapporterar RBC-Ukraine.

Enligt uppgift kommer Finland att sluta underhålla de kraftledningstorn som bär en del av Rysslands internettrafik.

Underhållet kommer att upphöra från och med nästa år.

– Finland planerar att koppla bort fiberoptiska kablar längs kraftledningarna och helt demontera tornen, rapporterar tidningen.

Beslutet har fattats av den finska nätoperatören Fingrid, som också redan ska ha meddelat ryska teleoperatörer om beslutet.

”Ekonomiskt omöjligt”

Bakgrunden uppges bland annat vara att elexporten mellan länderna har upphört.

– Eftersom elexporten från Ryssland till Finland upphörde 2022, har det blivit ekonomiskt omöjligt för både Fingrid och ryska operatörer att underhålla tornen enbart för telekominfrastruktur, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter i den ryska tidningen Kommersant.

Beslutet kan skapa stora besvär för Ryssland.

Cirka 60-70 procent av Rysslands internationella internettrafik uppges gå via Finland.

I Ryssland hoppas man dock fortfarande på att få till en lösning.

– Enligt rapporten förhandlar ryska telekombolag nu med finska leverantörer för att säkra alternativa rutter, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: POLEN: Vi har 100 dagar på oss - det är 50/50

Vill kontrollera användare

Kriget i Ukraina har blivit allt mer kännbart i vardagen även för vanliga ryssar, och det finska beskedet kan vara ännu ett steg i den riktningen.

Samtidigt vill den ryska regimen i allt högre utsträckning kontrollera medborgarnas användning av internet och sociala medier.

EU har infört sanktioner mot det ryska internetföretaget VK samt mot Communications Platform, som ligger bakom den statliga appen Max.

Anledningen är att företagen anklagas för att hjälpa Rysslands säkerhetstjänst med övervakning av ryska medborgare.

LÄS OCKSÅ: Putin kan ge efter - USA bekräftar

Foto: Joakim Honkasalo resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen

30 oktober 2026

Gick i konkurs efter 123 år – nu nysatsar butikskedjan

2026 10 30

Den klassiska butikskedjan Buttericks är tillbaka.

I januari förra året kom beskedet; den klassiska butikskedjan Buttericks gick i konkurs efter 123 år.

Bara en månad senare räddades dock bolaget av Göteborgsbaserade investerare som köpte konkursboet.

Nu storsatsar Buttericks igen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Som när de var barn”

I dag har Buttericks butiker i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö och Lund.

E-handeln finns där som ett komplement för kunder som inte har någon butik nära, men den stora satsningen sker i butikerna.

– Vi vill förstärka upplevelsen i våra butiker. Vi vill gärna se att det blir den magiska känslan som många av våra vuxna kunder kände när de var barn, säger huvudägare Henrik Olander.

1,2 miljarder

Halloween är som bekant en viktig period för Buttericks. I år planerar svenskarna att inhandla Halloweenrelaterade varor för 1,2 miljarder kronor.

Henrik Olander menar att Buttericks kommer att kunna vara en destination för Halloweenhandlare i många år framöver.

– Vi är ett stabilt bolag. Vi kommer nog driva det många år framåt, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Buttericks historia

Buttericks resa började i november 1903, när den första butiken slog upp portarna på Drottninggatan i Stockholm. 

Tio år senare slog butiken i Göteborg upp dörrarna. 

Under en lång tid har kedjan fokuserat på fest och skoj.

Var tidiga

Så här låter det från kedjan gällande deras historia:

– Butterick’s har alltid varit innovativa och gick från att vara modespecialist till att bli dagens skämt- och festartikelspecialist genom förmågan att anpassa sig, menas det.

– Redan 1913 introducerades de första skämtartiklarna och under 1920-talet breddades sortimentet ytterligare med maskeradartiklar och festtillbehör. 

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

En miljon hushåll kan få pengar på kontot

2026 10 30

Regeringen aktiverar nu högkostnadsskyddet för ett elområde.

Högre elpriser är att vänta. I samband med det har frågan om elstöd ställts för att skydda hushållens ekonomi.

På fredagskvällen ger regeringen besked om att de aktiverar högkostnadsskyddet för elområde fyra.

Det innebär att södra Sverige kan komma att få elstöd.

Aktiverar högkostnadsskydd

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. 

– Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra, meddelar regeringen.

Måste besluta först

Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. 

De understryker att de kommer att återkomma i frågan.

– Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen. 

Elprisområde 4 omfattar södra Sverige med över en miljon hushåll.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Busch har varnat

En orolig omvärld, låga nivåer i vattenmagasinen och höga gaspriser i Europa kan ställa till det i vinter.

Frågan om huruvida elstöd kan komma att bli aktuellt i vinter ställs i samband med oron över att höga elpriser kan orsaka rejäl ekonomisk smärta.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnar för att det kan bli stökigt, uppger Svenska Dagbladet.

“Kan bli stökigt”

Så här låter det från Busch:

– I grund och botten ser det stabilt ut, det finns ingen risk för att vi inte har el eller att det inte finns diesel, men det kan bli en stökig vinter, säger hon.

Läs mer: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Foto: K. Korobczuk

Text: Redaktionen