Den spända situationen i Östeuropa fortsätter att eskalera.

Ryssland bedriver fortsatt det brutala kriget i Ukraina – och har kränkt Polens och Estlands luftrum med drönare och stridsflygplan.

I ett kommande toppmöte kommer EU-länder att diskutera en så kallad “drönarvägg” – men varken Ungern eller Slovakien är inbjudna, rapporterar Kyiv Independent.

Inte inbjudna

Nu på fredag kommer Estland, Lettland, Litauen, Finland, Polen, Rumänien och Bulgarien tillsammans med Ukraina diskutera europeiskt drönarförsvar.

Trots att de är EU-länder med gräns till Ukraina har inte Ungern eller Slovakien bjudits in till toppmötet som är sammankallat av EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius.

Regnier bekräftar

Europeiska kommissionens talesperson Thomas Regnier bekräftar att ingen inbjudan har skickats till Ungern eller Slovakien.

Toppmötet kommer efter att Ryssland har kränkt rumänskt luftrum, flugit stridsflyg i estniskt luftrum i tolv minuter och skickat in drönare i polskt luftrum.

Läs mer: Storbritannien: Vi är redo för väpnad konfrontation

Det är “drönarväggen”

Europa ämnar skapa en så kallad “drönarvägg” för att skydda den östra delen av kontinenten.

Två av minst åtta företag som är involverade i projektet säger att delar av drönarväggstekniken redan har tagits i bruk, men att de avvaktar för att se om andra europeiska regeringar vill integrera tekniken i sina försvarssystem. 

– Vad vi förväntar oss av Kubilius möte är en bekräftelse på att detta problem är allvarligt och att de vill agera, säger Jaanus Tamm, vd och koncernchef för det estniska försvarsföretaget DefSecIntel, enligt Euronews. 

Det är planen

Kärnan i drönarväggsprojektet är ett ”flerlagrigt drönarförsvarssystem” som kallas Eirshield, en antidrönarplattform som utvecklats genom ett samarbete mellan DefSecIntel och det lettiska företaget Origin Robotics. 

Den använder radar, kameror, radiofrekvensdetektorer, drönarens riktning och dess hotnivå för att avgöra om en fientlig drönare ska störas eller blockeras eller om den ska träffas av en annan drönare, säger Tamm. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

President Donald Trump har nyligen attackerat Venezuela och låtit tillfångata landets diktator Nicolás Maduro.

Nu riktar han ett ultimatum – med ett annat latinamerikanskt land.

”De flesta är DÖDA”

I ett nytt inlägg på Truth Social vänder sig Donald Trump till Kuba.

Den amerikanska presidenten meddelar att ö-nationen inte kommer att få någon mer olja eller några pengar från Venezuela.

– Kuba levde under många år på stora mängder OLJA och PENGAR från Venezuela. I gengäld tillhandahöll Kuba "säkerhetstjänster" för de två senaste venezuelanska diktatorerna, MEN INTE LÄNGRE, meddelar Trump i inlägget.

Han uppger också att ett flertal kubaner som som har hjälpt Venezuelas regim med säkerheten, har dödats i den amerikanska attacken mot landet.

– De flesta av dessa kubaner är DÖDA från förra veckans USA-attack, och Venezuela behöver inte längre skydd från de ligister och utpressare som höll dem som gisslan i så många år, enligt den amerikanska presidenten.

”Innan det är för sent”

Nu kommer istället USA, ”världens mäktigaste militärmakt”, att skydda Venezuela, uppger han.

Donald Trump ställer nu Kuba inför ett ultimatum.

Landet måste ingå ett avtal med USA. Vad som händer annars skriver han inte explicit, men tonläget är hotfullt.

– Jag rekommenderar starkt att de gör en överenskommelse, INNAN DET ÄR FÖR SENT, skriver Donald Trump i inlägget på Truth Social.

”Tror inte vi behöver göra något där”

Donald Trump har efter attacken mot Venezuela sagt att USA kan tänka sig att ingripa militärt även i andra länder, exempelvis Colombia.

Den amerikanska presidenten har emellertid också sagt att han kanske inte ”behöver” ingripa på Kuba, eftersom den kubanska regimen mycket väl kan falla av sig själv.

– Jag tror inte att vi behöver göra något där, sade Trump tidigare i veckan, enligt CNN.

Men nu kräver han alltså att Kuba ska nå en överenskommelse med USA ”innan det är för sent”.

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen