Ukraina växlar upp – sanslöst besked om drönarattacker

2026 01 29

Ukraina släpper nu nya siffror gällande militärens drönarattacker.

Under kriget mellan Ryssland och Ukraina har tekniken för utveckling av drönare i militära sammanhang tagit nya steg.

Krigföring med hjälp av drönare har skickat ett meddelande till omvärlden om hur viktig tekniken kommer att vara.

Nu släpper Ukraina nya sanslösa siffror gällande militärens drönarattacker, rapporterar Kyiv Post.

Sanslöst besked

Ukrainska drönarpiloter dödade eller skadade allvarligt över 240 000 ryska soldater under förra året, och landets drönarstyrkor planerar en dramatisk expansion och ännu slagkraftigare resultat på slagfältet under 2026.

Detta enligt försvarsminister Mykhailo Fedorov.

– Idag förstörs mer än 80 procent av fiendens mål av drönare. Den absoluta majoriteten är drönare från ukrainska tillverkare, säger Fedorov.

Alla attacker 2025

Ukrainska drönare genomförde nästan 820 000 framgångsrika anfall under 2025, där samtliga har bekräftats via drönarvideo.

Utöver angrepp mot enskilda soldater och ryska förband, slog ukrainska drönare ut eller skadade allvarligt drygt 29 000 tunga vapensystem, såsom stridsvagnar och artilleri, 62 000 enheter lättare materiel, inklusive fordon och ammunitionsförråd, samt sköt ner över 32 000 ryska spanings- och anfallsdrönare.

Läs mer: ”Glöm det” – Tyskland ger tungt besked till Ukraina

Senaste attackerna

I dagarna har Ukraina genomfört nya attacker mot ryska mål.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att ukrainska styrkor slog till mot militära mål i ryska bakre linjer, inklusive en truppkoncentration och en kontrollpunkt för drönare nära Velyka Novosilka, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Även nära Shakhove

ISW fortsätter.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att ukrainska styrkor även slog till mot ryska militära mål nära frontlinjen, inklusive truppkoncentrationer nära Shakhove.

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

2026 03 05

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i modern krigföring.

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

2026 03 05

Kreml visar ett tydligt svaghetstecken.

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen