Situationen i Pokrovsk – beläget i Donetsk i östra Ukraina – blir allt mer intensiv.

Ryssland har satt in 170 000 soldater för att försöka ta över staden.

Nu kommer uppgifter om att Ukraina sätter in specialstyrkor för att försvara den strategiskt viktiga staden, rapporterar Ukrainska Pravda.

Sätter in specialstyrkor

Ryssland fortsätter att trycka på kring Pokrovsk.

Den nya ukrainska operationen leds av Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst.

– Ukraina landsatte specialstyrkor för att strida i den utsatta östra staden Pokrovsk tidigare i veckan, säger en källa.

– Operationen visar hur Ukraina kämpar för att stabilisera situationen i den strategiskt viktiga staden efter att dussintals ryska trupper bröt igenom dess omkrets denna månad.

“Rensar ut dem”

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj medger att situationen i Pokrovsk är “svår” – men nekar till att staden skulle vara omringad av de ryska styrkorna.

Han förklarar att vissa ryska enheter hade infiltrerat, men hävdar att de ukrainska försvararna aktivt "rensar ut dem", rapporterar The Independent.

"Gradvis"

Så här låter det från den ukrainske presidenten:

– Det finns ryssar i Pokrovsk, säger han.

– De förstörs, gradvis förstörs, för, tja, vi måste bevara vår personal, våra soldater.

Motattacker

Även tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att situationen i staden är intensiv.

Samtidigt som ryssarna trycker på genomför de ukrainska styrkorna motanfall.

Ukrainska styrkor avancerade marginellt under nyligen genomförda motattacker norr om Pokrovsk, samtidigt som ryska styrkor fortsätter att infiltrera Pokrovsk och öster om Myrnohrad, öster om Pokrovsk. 

– Geopositionerat filmmaterial publicerat den 31 oktober indikerar att ukrainska styrkor nyligen avancerade marginellt i östra Rodynske norr om Pokrovsk, rapporterar ISW.

– Ytterligare geopositionerat filmmaterial publicerat den 30 oktober visar hur ukrainska styrkor anfaller ryska positioner i norra Pokrovsk och i östra Rih omedelbart öster om Pokrovsk efter vad ISW bedömer vara ett infiltrationsuppdrag.

Arkivfoto: By Pohorynsky - Own work, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen

Det rapporterar den oberoende granskningssajten The Insider.

Enligt sajten förlitade sig USA på föråldrade underrättelseuppgifter i samband med en attack mot Iran.

Det hela slutade i en tragedi. Bomberna föll över en flickskola och 180 personer dödades, inklusive många barn.

Uppgifter: Gammal militärbyggnad

Enligt granskningen ska den amerikanska militären trott att byggnaden tillhörde det iranska revolutionsgardet.

Men den iranska milisen lämnade anläggningen för 15 år sedan. Basen har därefter omvandlats till en skola för flickor, rapporterar NBC News.

– Satellitbilder från 2011 tycks visa byggnaden som en del av samma anläggning, innan den senare stängdes ner, uppger kanalen.

Olika vittnesmål

Det är dock oklart om revolutionsgardet lämnat området helt och hållet.

Vittnesmål som The Insider tagit del av uppger att milisen fortfarande har kvar ett ammunitionslager i närheten av skolan och ett sjukhus i samma område.

– Skolan och kliniken tillhör revolutionsgardet. Det finns en ammunitionsdepå bakom skolan. Säg mig, vilka jävlar placerar ammunition bredvid en skola och ett sjukhus, säger en lokalinvånare enligt sajten.

Trump förnekar

Analyser från New York Times och CNN har pekat ut USA som ansvarigt för bombningen.

President Donald Trump förnekar dock att USA ligger bakom attacken.

– Baserat på vad jag sett är min åsikt att det där gjordes av Iran, säger han till reportrar ombord på presidentplanet Air Force One.

Krigsminister Pete Hegseth har också kommenterat uppgifterna.

– Allt jag vet är att vi utreder det. Självklart riktar vi aldrig in oss på civila, säger han enligt NBC News.

LÄS OCKSÅ:

”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film | Ekonomibladet

USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt” | Ekonomibladet

KREML: ”Början på en era av fullständig kollaps” | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen